- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:643

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Tullberg, Otto Fredrik - 3. Tullberg, Tycho Fredrik Hugo - Tuneld, Erik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

filosofiska graden 1830, lät prästviga sig 1835.
Förordnad till docent i hebreiska och arameiska
språken vid Uppsala universitet 1832, anträdde
han, kort efter det han blifvit präst, en utrikes
resa, hvarunder han besökte Tyskland, Österrike,
Italien, Frankrike, England och Danmark. Återkommen
till Sverige 1837, utnämndes han s. å.
till e. o. hofpredikant. Sedan han gjort en ny
vetenskaplig utrikesresa 1840–41, befordrades
han till professor i österländska språk i Uppsala
1843 och besökte ytterligare ett par gånger
utlandet, 1846–47 samt 1852. Från den sista af
dessa resor återkom han med döden i hjärtat
och afled i Uppsala den 12 april 1853.

Såsom vetenskapsman ådagalade han en outtröttlig
flit och arbetsamhet. Flera hans skrifter vittna
om hans ihärdiga och noggranna forskningar i
utlandets bibliotek, såsom: Gregorii Bar Hebræi in
Jesaiam scholia
1842 samt Gregorii
Bar Hebræi in Psalmos scholiorum specimen

s. å., efter handskrifter i British Mus. bibliotek
i London, Dionysii Telmahharensis chronici
liber primus
1848–51, efter en handskrift i
vatikanska biblioteket i Rom o. s. v. Utom en
Hebreisk läsebok 1846, ny af H. Almkvist
omarbetad uppl. 1869, författade han ett latinskt
festtal i anledning af Oscar I:s kröning. Såsom
lärare och enskild person var han i hög grad
hjärtlig, älskvärd och välvillig samt därför högt
värderad af medbröder och lärjungar. Skicklig
musiker var han några år under sin docenttid
anförare för studentsången i Uppsala och är äfven
känd som kompositör. Så är det han som bl. a.
satt den mäktigt gripande musiken till C. E.
Fahlcrantz’ hymn: »Hjältar som bedjen».

Gift 1841 med Sofia Lovisa Kristina Ridderbjelke.


3. Tullberg, Tycho Fredrik Hugo,
zoolog. Född i Uppsala d. 9 okt. 1842; den föregåendes son.

Student i Uppsala 1863, blef T. fil. doktor
därstädes 1869 efter försvar af afhandlingen Om Skandinaviens
podurider af underfamiljen Lipurinæ
. Sedan han 1868 och
1869 tjänstgjort såsom extra lärare vid Uppsala
högre elementarläroverk, förordnades
han 1871 till docent i zoologi vid universitetet
i nämnda stad och förestod 1876–79
prosektorsbefattningen vid zoolog.-zootomiska
institutionen, som har honom att tacka för sin tillkomst
och första utveckling, och till hvars prosektor
han utnämndes i juli 1879. 1882 utnämndes han
till professor i zoologi. Denna utnämning förde
rätt person på hans rätta plats, såsom visat sig af
det oaflåtliga arbete, T. nedlagt på ordnandet af
den zoologiska institutionen i Uppsala och som
krönts med den framgång, att denna nu kan anses
stå i jämnhöjd med motsvarande institutioner
vid utländska universitet. T. har i vetenskapligt
syfte företagit en mängd resor. Sålunda uppehöll
han sig en del af år 1875 i Leipzig för att studera
anatomi under professor Leuckarts ledning. Äfven
1888 besökte han tyska universitet. Hans flesta
utflykter hafva dock varit ställda till Sveriges
västkust. Vid de zoologiska undersökningar, han
under en af dessa resor anställde, upptäckte han
en djurform, Neomenia, som väckt den
vetenskapliga världens lifliga intresse. Af hans
vetenskapliga arbeten må nämnas Förteckning öfver
svenska podurider
1871, Sveriges podurider 1872,
Collembola borealia 1876, Neomenia, a new
genres of invertebrated animals
1875, Ueber
die byssus des Mytilenes edulis
1877, Studien
über den Bau und das Wachsthum des Hummerpanzers
und der Molluskenschalen
1882, Bau
und Entwicklung der Barten bei Balænoptera
Siboldii
s. å. Dessa afhandlingar äro införda
dels i Vetenskapsakademiens, dels Vetenskapssocietetens
i Uppsala skrifter. Dessutom kunna
nämnas populära arbeten, såsom De människolika
aporna
i Vetenskap för alla 1878, Djurriket.
Framställning af djurens byggnad och
förnämsta former
i Svenska Biblioteket 1885–86,
o. s. v. T. är sedan 1884 ledamot af
Vetenskapsakademien och sedan 1886 af Vetenskapssocieteten
i Uppsala. Slutligen torde kunna
nämnas, att T., som är begåfvad med påfallande
anlag för teckning, 1863–69 och 1873–78 var
tillförordnad ritlärare vid folkskollärareseminariet
i Uppsala samt tjänstgjorde såsom sådan vid
Uppsala högre elementarläroverk 1864–65 och
vid Uppsala universitet läsåret 1865.

Gift 1878 med Fanny Katarina Hägglöf.


Tuneld, Erik,
geograf. Född på Kila komministerboställe i Västmanland
d. 22 aug. 1709. Föräldrar: komministern Erik Tunelius
och Brita Hedman.

Redan tidigt måste T. för att kunna fullfölja
sina studier ägna sig åt andras undervisning. Efter att
ha blifvit student i Uppsala, beredde
han sig till en början för inträde i det andliga
ståndet men ändrade sedan beslut och blef fil.
magister 1737. Året därefter ingick han såsom
e. o. kanslist i Riksarkivet, då han ändrade sitt
namn till Tuneld, samt undfick 1742 hofauditörs
namn, heder och värdighet. Oaktadt flera gånger
upprepade ansökningar lyckades han aldrig vinna
någon ordinarie tjänstebefattning, hvarför han
1751 lämnade sin lönlösa kanslibeställning i
Riksarkivet, köpte ett litet hemman och ägnade sig
åt landthushållning. Han hugnades sedermera
(1758) med hofrättsassessors titel, samt afled,
sjuttionio år gammal, på sin gård, Eriksholm, i
Tjärstads socken, Östergötland, den 3 april 1788.

1739 begynte han utarbeta sin välbekanta
Inledning till geographien öfver Sverige, hvilket
arbete utkom 1741 och var tillägnadt ständerna.
Såsom det första svenska arbete i sitt slag blef
det emottaget med mycket bifall och vittnar onekligen
om stor flit och möda hos författaren. Det
utgafs af honom i tillsammans fem upplagor, af
hvilka den 2:dra 1749 öfversattes på tyska. Ännu
två upplagor hade utgifvits efter T:s död, då
en ny, fullständigt omarbetad upplaga, påbörjades
1827 af aktuarien i riksarkivet N. V.
Forsslund, men denna blef aldrig fullbordad utan
afbröts med 4:de bandet 1833. På sin ålderdom
författade T. och utgaf Historia om Svea
rikshöfvidsmannen Engelbrecht
, 3 delar, 1784, ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0643.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free