- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:664

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppström, Anders - Utfall, Jean von - Utterhielm, Erik - 1. Uttini, Francesco Antonio

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1833 magistergraden och förordnades 1834
till kollega vid Uppsala katedralskola samt
blef 1845 vid nämnda läroverk »förste adjunkt» i
grekiska och hebreiska språken. Den honom sålunda
tillagda titeln förändrades 1858 till »lektor».
Tillika förordnades han till docent i götiska
språket vid Uppsala universitet 1850 och utnämndes
till e. o. professor 1859. Sedan han samma
år varit uppförd på förslag till professuren
i nordiska språk, besökte han 1860 och 1863
biblioteken i Wolfenbüttel, Rom och Milano
för att studera där befintliga götiska handskrifter,
samt afled i Uppsala d. 21 jan. 1865.

Sitt stora vetenskapliga rykte vann U. genom
sina grundliga forskningar i den moesogötiska
litteraturen. De båda arbeten, som utgjorde
frukten af hans ihärdiga studier på detta fält,
nämligen docentafhandlingen Aivaggeljo þairh
Matþaiu eller fragmenterna af Matthei Evangelium
på götiska jämte ordförklaring och ordböjningslära

1850 samt Codex Argenteus sive sacrorum
evangeliorum versionis gothicæ fragmenta
1854,
väckte i och utom landet stor uppmärksamhet samt
belönades af Sv. akad., det förra med den mindre
guldmedaljen och det senare med det kungliga priset.
Med det sistnämnda arbetet, är en egendomlig historia
förbunden, som illustrerar sanningen af den bekanta
satsen »Habent sua fata libelli». Vid dess
utgifvande funnos i behåll af den i Uppsala
universitetsbibliotek förvarade »silfverboken»
endast 177 blad. Mellan åren 1821 och
1834 hade nämligen på obekant sätt tio blad af
det ryktbara verket förkommit. Då hände
sig 1857, att U. till sin stora glädje af en
döende biblioteksvaktmästare fick mottaga nämnda
dyrbara blad. Redan s. å. skyndade han också
att såsom tillägg till sitt arbete utgifva Decem
Codicis argenteæ rediviva folia
. En frukt af hans
1860 företagna studier i de förenämnda utländska
biblioteken var Fragmenta gothica selecta 1861.
Hans 1863 idkade forskningar i Milanos bibliotek
resulterade i arbetet Codices gotici
ambrosiani
, som dock först efter hans död utgafs
af hans son 1868.

Gift 1839 med Maria Charlotta af Uhr.


Utfall, Jean von,
sjömilitär. Född i Gröteborg d. 8
april 1681. Föräldrar: bankokommissarien Jakob Utfall
och Maria Kuyl.

Tidigt bestämd för sjöyrket, ingick
U. som volontär vid amiralitetet i utländsk tjänst
för att bilda sig för den valda lefnadsbanan och
tillbragte på detta sätt åren 1697–1703. Sistnämnda
år trädd i svensk tjänst, var han med i ryska kriget
från 1704. Fyra år senare erhöll han tillåtelse att
idka utrikes sjöfart men hemkallades redan 1709 och
anställdes som kapten vid Skaraborgs regemente. 1712
befordrades han till amiralitetskapten och bevistade
i denna egenskap sjöslaget utanför Rügen d. 28 juli
1715, då han – tillsammans med en sin kamrat, Schärna
– så väl skötte skeppet under den stupade amiral
Hencks flagga, att han befordrades till kommendör
och följande år adlades, då han lade von till sitt
namn. Under en återresa från Holland, dit han skickats
med ett uppdrag till Görtz, blef han
1716 af Tordenskjold tagen och förd till Norge, där
han kvarhölls till 1719. Knappt lösgifven, bemäktigade
han sig med en underlägsen styrka natten mellan
d. 31 aug. och 1 sept. s. å. nio af Tordenskjolds
skepp, hvilka han förde som pris till Göteborg. 1722
befordrad till schoutbynacht, nyttjades han en tid
i diplomatiska beskickningar till Barbareskstaterna
och afslöt 1729 den första freds- och handelstraktaten
mellan Sverige och Algeriet. De underhandlingar, som
ledde till afslutandet af denna traktat, förde han
under det antagna namnet Claes Seeman. Blef 1736 vice
amiral och eskaderchef i Göteborg, 1742 amiral och
amiralitetsråd samt chef för volontärregementet. Då
han under 1741–43 års ryska krig förde befälet öfver
stora flottan, höll han i maj sistnämnda år vid Hangö
en rysk galäreskader instängd i finska viken. Då
denna eskader slutligen syntes vilja begagna sig af
den nu anlända stora ryska flottan för att tränga
sig ut ur nämnda farvatten, skred U. till anfall på
stora ryska flottan d. 7 juni. Men då denna drog sig
tillbaka, följd af svenska flottan, fick galäreskadern
tillfälle att, gynnad af en nattlig dimma, smyga sig
ut i Östersjön, hvarpå den, förstärkt med de ryska
galärerna vid Åland, var oförhindrad att utsätta
svenska kusten för härjande angrepp. U. afled i
Karlskrona d. 11 mars 1749.

Gift 1709 med Maria Helena Göthenstierna.


Utterhielm, Erik,
miniatyr- och emaljmålare. Född
d. 14 sept. 1662. Föräldrar: assessorn i Svea hofrätt
Magnus Utter – adlad Utterhielm 1692
– och Brita Göransdotter.

U. ingick efter slutade akademiska
studier vid hofvet, där han blef kammarjunkare hos
änkedrottning Hedvig Eleonora. Detta är allt, hvad
man känner om hans yttre lif. Hans minne åter tillhör
konsthistorien, där han förvärfvade sig namn såsom
skicklig målare, särskildt af miniatyrporträtt. Såsom
elev af Ehrenstrahl har han efterlämnat några i
dennes stil utförda historiestycken. Likväl är han
mest uppburen för sina miniatyrer och emaljmålningar,
I statens historiska museum förvaras en serie af honom
på koppar utförda emaljmålningar, fem till antalet,
daterade 1689 och framställande Fottvagningen,
Nattvarden, Bönen i Gethsemane, Korsbärningen

och Korsfästelsen. Äfven finnes där ett antal
porträtt, däribland af Carl XI och Carl XII, det
förra emaljmålning och det senare utfördt i olja på
koppar. Af hans serier miniatyrporträtt, framställande
medlemmar af Vasa-, Pfalz-Zweibrückenska och
Holstein-Gottorpska husen, finnas trenne, ordnade som
stamträd i Gripsholmssamlingen. Han afled ogift i
Stockholm d. 25 juni 1717 och slöt vid sin bortgång
adliga ätten Utterhielm.


1. Uttini, Francesco Antonio,
musiker, tonsättare. Född i Bologna 1723.

Lärjunge af den
berömde padre Martini, hade U. redan komponerat flera
operor och vunnit ett berömdt namn som musiker, när
han 1754 kallades till Sverige för att öfvertaga
ledningen af den af Adolf Fredrik införskrifna
italienska operatruppen. 1772

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0664.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free