- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:670

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Wachtmeister, Axel Fredrik Claësson - Wadenstjerna, Carl Erik - Wadman, Johan Anders

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

13. Wachtmeister, Axel Fredrik Claësson,
diplomat landthushållare, politiker. Född på Tistad i
Södermanland d. 10 febr. 1855; sonson till W. 8.
Föräldrar: öfverstlöjtnanten, grefve Claës Adam
Wachtmeister
och grefvinnan Amalia Regina Wrangel
till Sauss
.

Student i Uppsala 1873, aflade W. kansliexamen
1878 samt förordnades, efter att hafva tjänstgjort
som attaché vid flera utländska hof, 1883 till
chargé d’affaires i Wien, från hvilken post han
redan s. å. tog afsked. Kammarherre hos kronprins
Gustaf 1883, åtföljde han 1884 kronprinsessan på
hennes resa till England och Holland. Följande åren
lämnade han hofvet för att ägna åt skötseln af sina
egendomar i Södermanland, där han blef en verksam
och intresserad kommunalman. Bl. a. var han 1888–97
ledamot af länets landsting, som 1894 invalde honom
i Första kammaren, där han ännu (1906) har plats
och där han räknats till de moderat-konservativa
och protektionistiska elementen. 1895–98 var
han suppleant i statsutskottet. W., som 1892
erhållit kabinettskammarherres värdighet, blef
1898 generaldirektör och chef för domänstyrelsen
samt 1902 preses i Konstakademien och direktör
för Landtbruksakademien, till hvars ledamot han
kallats 1899. Efter att vid urtima sommarriksdagen
1905 haft plats i särskilda utskottet för behandling
af med unionens upplösning sammanhängande spörsmål,
kallades W. den 2 aug. 1905 till minister för utrikes
ärendena. Han blef ock en af de fyra kommissarier
från Sveriges sida, som i Karlstad genomdrefvo, att
upplösningen från Sveriges sida medgafs endast under
vissa villkor från Norges sida. Vid den Lundebergska
ministärens tillbakaträdande d. 7 nov. s. å. afgick
äfven W. från sin post. 1906 blef han ordf. i
Nationalmusei nämnd.

Gift 1884 med friherrinnan
Lovisa Ulrika Sofia af Ugglas, dotter af öfverste
C. F. L. af Ugglas (se II: 653).


Wadenstjerna, Carl Erik,
ämbetsman, politiker. Född
d. 22 febr. 1723. Föräldrar: sekreteraren och
protonotarien i Svea hofrätt Thomas Wadenstjerna
af en 1702 adlad ätt – och Charlotta Strömner.

Efter afslutade studier valde W. den civila ämbetsmannabanan
och blef 1755 protokollssekreterare, 1762 krigsråd
samt 1773 statssekreterare för krigsärendena,
från hvilken post han 1781 tog afsked. Under
frihetstidens senare skede gjorde sig W. känd som en
af Hattpartiets stridbarare krafter å riddarhuset samt
var vid 1769 och 1771 års riksdagar ledamot af sekreta
utskottet. Vid den senare af dessa var han ock en af
dem, som vid dess början på Gustaf III:s begäran sökte
åvägabringa en förlikning mellan de båda stridande
partierna. 1762 utsågs han till fullmäktig i riksens
ständers kontor och fungerade som sådan till dettas
upplösning 1766.

Efter revolutionen syntes han till
en början å konungens sida och lämnade honom sitt
stöd vid 1778 års riksdag. Men 1786, då han var en
af sitt stånds elektorer och ledamot af lagutskottet,
intog han åter en ledande ställning inom oppositionen.
Särskildt gjorde han sig bemärkt genom sitt
förslag om ståndsprotokollernas tryckning och var
hufvudtalaren för bevillningens åtagande på endast
fyra år. W., som 1779 blef riddarhusdirektör, afled
d. 5 jan. 1787.

Gift 1: 1756 med Jacobina Lovisa
Psilanderhjelm von Seulenberg
, 2: 1770 med Fredrika
Carleson
. En af W:s döttrar blef gift med Sveriges
förste justitieombudsman, L. A. Mannerheim.


Wadman, Johan Anders,
skald. Född på Drottningskär
vid Karlskrona d. 29 sept. 1777. Föräldrar: sedermera
kyrkoherden i Tvings förs. i Blekinge Nils Adolf
Wadman
och Hedvig Sofia Bolmstedt.

Student i Lund 1794, vistades W. där några terminer
och blef 1800 student i Åbo. Omkring åren
1804 eller 1805 gjorde han för sin hälsa en utrikes
resa, hvarunder han råkade i sådan penningförlägenhet,
att han endast hade sin talang att klippa silhuetter
att tacka för, att han kunde taga sig tillbaka till
fäderneslandet. Det arf, han erhållit efter fadern,
var nu förskingradt, dels genom W:s oförmåga att
hushålla, dels till följd af försträckningar som
han lämnat åt en äldre kamrat, sedermera professor
Weltzin i Göteborg. På nämnde Weltzins förord blef
han omkring 1807 antagen till lärare hos bruksägare af
Geijerstam i Värmland, i hvars hus han kvarstannade
ett par år, hvarefter han bosatte sig i Göteborg
för sin öfriga lifstid. När Weltzin under 1813–14
års krig förordnades till öfverläkare för svenska
armén, antog han W. till sjukhuskommissarie med
titel af direktör, hvarefter han gjorde fälttågen
i Tyskland och Norge. Efter sin återkomst till
Göteborg hade han någon tid en informatorsbefattning
hos landssekreteraren lagman Stenberg, hvars fru han
besjungit under namnet »lilla amazonen». Men W. drog
sig snart tillbaka till »den enskildes oberoende»,
d. v. s. till sin själfvalda fattigdom, och afled
i Göteborg d. 6 februari 1837. Ordenskald i Göta
Par Bricole.

Såsom skald äger W. stor kvickhet
och humor. Hans kvickaste stycken äro dock mest
improvisationer i en alltför fri och ej så litet
cynisk anda eller tillfällighetsstycken af alldeles
enskild lokalfärg. »W. är i dikt som i lif på en gång
epikuré, cyniker, stoiker. Det epikureiska draget
röjes i besjungandet af de bacchanaliska fröjderna,
stundom – ehuru mycket sällan – med en antydan om de
erotiska; cynismen möter oss i de ofta mycket ohöljda
ordalagen, de djärft drastiska uttrycken; stoikern
slutligen i ett drag af likgiltighet för världens
äflan och glans, parad med kärlek till naturen och
lugnet i dalen framför stormarna på höjden.» Bland
W:s dikter i den milda genren märkes Min lilla vrå
bland bergen
. Själf ombesörjde W. under sin lifstid
en upplaga af sina sånger under titeln Lekochalfwar
(Lek och allvar) 1830–35. En fullständigare samling
utgafs efter skaldens död af H. Bjursten 1855,
hvilken dock rättade sig efter de stympningar och
omskrifningar, som förut företagits i många af
W:s dikter för att få dem mera anpassade efter den
konventionella anständighetens fordringar. De

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 16:00:30 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0670.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free