- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:689

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Waller, Erik - Vallerius, Harald - Wallerius - 1. Wallerius, Daniel - 2. Wallerius, Nils - 3. Wallerius, Johan Gottschalk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Waller</i> och Anna Svedelius. – I Uppsala, där W. blef
student 1743, studerade han först de matematiska
vetenskaperna och lagerkransades vid promotionen
1755 men vände därefter sina studier åt teologien
samt blef, sedan han låtit prästviga sig 1760, vice
pastor vid Västerås domkyrkoförsamling. Utnämnd
till k. hofpredikant 1763, befordrades han två år
senare till komminister vid Storkyrkan i Stockholm,
dit han flyttat redan 1762, blef kyrkoherde
i Örebro 1775, teologie doktor 1778, domprost
i Västerås 1798 och slutligen biskop därstädes
1809. Död i Västerås d. 30 maj 1811.

Sin första »namnkunnighet» förvärfvade han
1774 genom sitt svar på Patriotiska
sällskapets prisfråga »om en nationell klädedräkt».
Detta ämne ansågs då vara så viktigt, att det
uppkallade icke mindre än femtiosex patrioter,
som täflade om sällskapets pris: en guldmedalj om
trettio dukaters vikt. Bland detta stora antal blef
W. den lycklige segervinnaren. Den uppmärksamhet,
han härigenom tillvann sig af Gustaf III, förstod
han klokt använda och var under hela sin bana lika
ifrig hofman som häftig aristokratfördömare. Såsom
författare utvecklade han mycken flit samt har,
utom en del strödda predikningar och tal, anonymt
utgifvit afhandlingar i politiska och finansiella
ämnen. Led. af riksdagen 1778, 1800 och 1809.

Gift 1767 med Helena Elisabet Westén.


Vallerius, Harald,
illustration placeholder

universitetslärare, musiker.
Född i Vallerstads socken af Östergötland d. 25
dec. 1646. Föräldrar: kyrkoherden därstädes
Johan Haraldson Vallerius och Kristina Holm.

Sedan V. med stor heder tagit sin magistergrad
i Uppsala 1679, förordnades han, såsom utmärkt
kännare af tonkonsten, att vara director musices vid
universitetet, med åliggande att därjämte tjänstgöra
vid biblioteket som vice bibliotekarie och hålla
filosofiska föreläsningar såsom adjunkt. 1690
befordrades han till ordinarie professor i matematik
och afled i Uppsala d. 8 mars 1716. Af Carl XI erhöll
V. i uppdrag att i förening med polyhistorn Olof
Rudbeck d. ä. »öfversätta psalmboken af 1695 med
noter», på det att likformighet i psalmsång skulle
kunna åvägabringas inom kyrkan. Bland af V. utgifna
akademiska afhandlingar märkas: Physico-Musica de
sono
1674, Physico-Musica de modis 1680 och
De tactu 1698.

Gift 1676 med Elisabet Holtz.


Wallerius.
Denna släkt härstammar från Dalby socken på Öland och skref
sitt namn med dubbel begynnelsebokstaf.

1. Wallerius, Daniel, biskop.
Född 1630 i Högby
förs. på Öland. Föräldrar: prosten och kyrkoherden
Lars Eriksson Wallerius och Katarina Ungia.

Efter i Uppsala idkade universitetsstudier prästvigdes
W., som 1657 blifvit fil. magister, i Kalmar 1658
och blef omedelbart därefter conrector scholæ
samt lingu. græc. et poës. lector. Förordnad
1660 att jämte sin skollärarebefattning bestrida
predikantssysslan på Kalmar slott, befordrades han,
sedan han några år varit hofpredikant, till domprost
i Göteborg 1671 och
utnämndes 1678 till biskop i Göteborgs stift, hvilket
ämbete han »med mycken heder» förestod till sin död
på Säfvenäs utanför Göteborg d. 20 febr. 1689.

Han berömmes för allvar och drift i sitt ämbete. Om sitt
biskopliga anseende var han ytterst ömtålig. Göteborgs
konsistoriiarkiv innehåller flera handlingar, som
vittna om, huru han låtit inkalla än den ena, än
den andra af stiftets präster att stå till rätta
för sidvördnad mot hans person.

Gift 1659 med Margareta Schomera.

2. Wallerius, Nils,
universitetslärare, filosof. Född
i Stora Mellösa socken i Nerike d. 1 jan. 1706;
den föreg. brorsons son. Föräldrar: kyrkoherden Erik
Wallerius
och Elisabet Tranæa.

När W. blef student
i Uppsala 1725, hade den leibniz-wolfska filosofien
där nyss vunnit inträde. Den unge studenten kastade
sig med ifver på denna vetenskap och blef 1729
filosofie magister, hvarefter han 1735 förordnades
till docent och 1737 till adjunkt i filosofiska
fakulteten. Grundligt lärd och med stor förmåga
att klart och redigt framställa de filosofiska
lärosatserna, vann han inom kort en stor skara
lärjungar, så att han stundom måste begynna sina
lektioner kl. 2 om morgnarna och fortsätta med
åtta till tio föreläsningar om dagen. Sedan han
1748 blifvit befordrad till professor i logik
och metafysik vid Uppsala högskola, lät han
prästviga sig 1751 samt utnämndes året därefter
till teologie doktor. 1756 kallades han till förste
innehafvaren af den teologiska professuren, som biskop
Kalsenius inrättat, och bibehöll inom teologiska
fakulteten det stora anseende, han som filosof
förvärfvat. Under en tillfällig vistelse i sitt
prebendepastorat Fundbo angreps han af en häftig
feber, som förde honom i grafven den 16 augusti
1764. Inom filosofiens område har han utgifvit:
Systema metaphysicum 1750–52; <i>Compendium
logicæ 1754; Compendium metaphysices 1755;
Psychologia empirica 1755; Psychologia
naturalis
1758 och som teolog författat
Prænotiones theologicæ 1756–64.

Gift 1: med Katarina Ubström och 2: med Anna
Margareta Boy
.


3. Wallerius, Johan Gottschalk,
kemist. Född i Stora Mellösa församling i Nerike d. 11 juli
1709; den föregåendes bror.

Tillsammans med denne
anlände W. 1725 till Uppsala, där han isynnerhet
vinnlade sig om matematik och fysik och 1731 blef
fil. magister. Omedelbart efter promotionen begaf
han sig till Lund, för att under von Döbelns och
Stobæi ledning studera medicin och naturalhistoria,
samt utnämndes vid det sistnämnda universitetet på von
Döbelns förord till medicine adjunkt 1733. Promoverad
medicine doktor 1735, förordnades han till medicine
adjunkt i Uppsala 1741 samt blef professor i kemi,
metallurgi och farmaci därstädes 1750. 1767 afträdde
han på grund af långvarig sjuklighet sin lärostol
till Torbern Bergman. Led. af Vet.-akad., m. fl.
in- och utländska vetenskapliga sällskap. Död i Uppsala
d. 16 nov. 1785.

Såsom


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:09:32 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0689.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free