- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:709

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Werner, Gotthard Adolf - Wertmüller, Adolf Ulrik - 1. Werving, Jonas - 2. Werving, Johan Gabriel - Westée, Carl Georg Teodor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

intryck af ett utkast till en freskomålning.»

1884 erhöll W. af Nationalmuseums nämnd 2:a pris
för inlämnadt förslag till ämnen för väggmålningar
i Nationalmuseum. Han insände sedermera 6
förslagsskizzer i olja. Då en täfling för skizzer
till väggmålningarna anordnades 1891, deltog W. med
6 nya skizzer och erhöll 2:a pris. Efter hans död,
som inträffade i Rom d. 20 febr. 1903, anordnades i
Stockholm en minnesutställning af konstnärens verk.


Wertmüller, Adolf Ulrik,
porträtt- och historiemålare. Född i Stockholm
i febr. 1751. Föräldrar: apotekaren Johan Ulrik
Wertmüller
och Maria de Ravens.

W. antogs till elev vid Konstakademien och erhöll 1772
ett litet resestipendium, med hvilket han i maj samma år
lämnade Sverige, hvarefter han vistades utrikes i tjugufem
år. I början uppehöll han sig i Frankrike, begaf sig
därifrån 1775 till Italien men återkom sedermera
till Paris, där han på 1780-talet stod i högt
anseende och åtnjöt den för en främling sällsynta
utmärkelsen att 1784 bli inkallad som ledamot i
franska konstakademien. Efter ytterligare resor i
Spanien och Nordamerika återvände han till Sverige
1797 men lämnade fäderneslandet åter 1800, sedan
han afböjt konstakademiens kallelse till professor,
och öfverflyttade till Amerika, där han afled på
sin landtgård i Delaware 1812.

W. intog snart nog i Paris en bemärkt ställning. 1783 utförde
han där Ariadne, i två exemplar på Nationalmuseum,
1784 Dansande amoriner, Nationalmuseum. Vid Gustaf
III:s besök i Paris sommaren 1784 kom W. i personlig
beröring med konungen och det franska hofvet och
fick i uppdrag att måla det stora porträtt af Marie
Antoinette och hennes barn
, hvilket 1786 hemsändes
af drottningen och nu utgör en verklig prydnad i
Nationalmuseum. 1785 målade W. Armfelts porträtt
o. s. v. I Amerika utförde W. 1796 Washingtons
porträtt
i flere exemplar, hvaraf ett till 1905
tillhörde Hammerska konstsamlingarna. 1797 målade
han i Sverige hertiginnan Charlotta, på Rosersberg,
och 1798–99 ett ganska stort antal porträtt. 1784
blef W. led. af Konstakademien.

Under sina senare år blef han en af den unga amerikanska
konstens grundläggare. W. representerar på ett
karaktäristiskt sätt öfvergången från rococomåleriet
till de nyklassiska idealen. Tekniken är fin och
omsorgsfull. Öfver det hela ligger något glänsande
och elegant.

Gift i Amerika med en dam af svensk härkomst.


1. Werving, Jonas,
historieskrifvare. Född i
Häggesta by i Bollnäs socken af Helsingland,
omkr. 1640. Föräldrar: länsmannen Peder Jonsson
och Katarina Brunnera.

Sedan W., hvilken tog sitt
tillnamn efter en nära födelsegården belägen sjö,
Werven, slutat sina studier i Uppsala, anträdde han
en utländsk resa och anställdes efter sin hemkomst
1662 som kanslist i kanslikollegium. Fyra år därefter
utnämndes han till landssekreterare i Uppsala län,
blef 1669 referendarie och 1674 sekreterare i
reduktionskollegium. Adlad 1677 med bibehållande af sitt förra
namn, förordnades han 1685 till assessor i
antikvitetskollegium samt afled i Stockholm d. 25 maj
1697. Hos eftervärlden har W. beredt sig ett minne
såsom författare efter befallning af Carl XI till
Konung Sigismunds och konung Carl IX:s historier,
ett verk, som, granskadt af Örnhielm 1693–94 och
E. Palmskiöld 1704, utgafs af And. von Stiernman
1746–47.

Gift 1675 med Sara Brodina.


2. Werving, Johan Gabriel,
vitter. Född på 1670-talet; den föreg. son.

Med utmärkta humanistiska studier
blef W. 1696 kanslist i k. kansliet i Stockholm,
1705 leg.-sekreterare vid hofvet i Hannover och
1714 leg.-sekreterare i Paris, där han afled
d. 27 nov. 1715.

Såsom förströelse mellan sina
ämbetsgöromål författade han ett ej obetydligt
antal poem, hvaraf några återfinnas i Carlesons
samling och i Hansellis stora samling 1866. Han
skref vers på svenska, franska, italienska, spanska
och tyska. Åtskilliga af hans stycken hafva varit
diktade att sättas i musik såsom Nyårsönskan till
Kongl. huset 1702
och Aria öfver Konung Carl XII:s
victorier
. Ehuru han i allmänhet icke synes ha
betraktat skaldekonsten ur högre synpunkt än som ett
artigt tidsfördrif, utmärkte sig hans vers för mycken
klarhet, enkelhet och lätthet samt för en flytande
diktion. W. diktade för öfrigt allt slags poesi, från
psalmer och patriotiska sånger till dryckesvisor och
lättsinniga »pièces fugitives». Han öfversatte också
utländska arbeten. Fullständiga manuskript af hans
dikter finnas i Uppsala universitetsbibliotek och i
k. biblioteket i Stockholm.

Ogift.


Westée, Carl Georg Teodor,
krigare. Född i Stockholm d. 12 sept. 1798.
Föräldrar: ryttmästaren Jakob Vilhelm Westée och
friherrinnan Charlotta Fredrika Åkerhielm.

Efter enskild undervisning i
hemmet ingick W., femton år gammal, som volontär
vid Svea artilleriregemente
samt åtföljde detsamma på fälttåget till Norge
1814. Året därefter utnämndes han till fänrik vid
Södermanlands regemente och förordnades till adjutant
hos presidenten i krigskollegium men lämnade af
ekonomiska skäl efter någon tid fäderneslandet och
anställdes 1820 som simpel soldat vid Hohenloheska
legionen på Korsika. Sedan han här befordrats till
underlöjtnant 1823 och till löjtnant 1830, beordrades
han att åtfölja den expedition, som under marskalk
Maison afgick till Grekland, samt utnämndes,
efter att ha blifvit naturaliserad fransman,
1838 till bataljonschef vid »légion d’étranger»
i Afrika. Det skulle blifva för vidlyftigt att här
uppräkna alla de träffningar och skärmytslingar,
i hvilka han under sitt vistande i Alger och Oran
1838–46 deltog. Efter marskalk Bugeauds expedition
från Mostaganem till Blida 1842 föreslogs han till
öfverstlöjtnant och förflyttades 1844 i denna grad
till 36:e linjeregementet, som då nyss kommit öfver
till Afrika. På honom berodde nu att utbilda detta
för det afrikanska krigssättet, hvilket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 15:43:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0709.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free