Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Widman, Oskar - 1. Widmark, Per Henrik - 2. Widmark, Per Fredrik - 3. Widmark, Erik Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Widman, Oskar,
kemist. Född i Uppsala d. 2 jan. 1852. Föräldrar:
bryggeridisponenten Carl Johan Widman
och Maria Kristina Pettersson.
W. blef student i Uppsala 1870, fil. d:r och docent i
kemi 1877, 1885 e. o. professor samt 1905 ord. professor
i analytisk kemi vid Uppsala
universitet. W:s författarskap omfattar en mängd
afhandlingar, hufvudsakligen i organisk kemi,
behandlande derivat af naftalin, cymol m. m. och
införda i Vet.-akademiens och Vet.-societetens
skrifter, utländska facktidskrifter o. s. v., samt
Elementär lärobok i organisk kemi 1895. W. blef
1892 led. af Vet.-akademien.
Gift 1881 med Gertrud Johanna Randvei Johannessen.
1. Widmark, Per Henrik,
ämbetsman. Född d. 6 april 1800 i Umeå. Föräldrar:
urmakaren och rådmannen Olof Widmark och
Margareta Löfdahl.
Börjande i sin bana som landtmäteriauskultant
1817, genomgick W. alla graderna af sitt
yrke, blef vice kommissionslandtmätare 1821,
kommissionslandtmätare 1824, 1830 andre landtmätare
och 1842 förste landtmätare i Gäfleborgs län samt var
styresman för afvittringen 1832–59. Utom den ofantliga
mängd landtmäteriförrättningar, han under dessa år
utförde, ägnade han sig med ifver åt allt, som kunde
bidraga till länets utveckling, isynnerhet genom
förbättring af dess kommunikationsanstalter. Framför
allt står Helsingland till honom i stor skuld
för sina landsvägar, vattenförbindelser och
järnvägar. I februari 1859 utnämndes han till
landshöfding i Norrbottens län och var från samma
år styresman för det ekonomiska kartverket inom
länet så att han, äfven såsom landshöfding, kunde
anses tillhöra landtmäteriet. Han bibehöll ock
båda dessa befattningar till sin död i Stockholm
d. 13 okt. 1861.
I hela Norrland, men isynnerhet
i Helsingland, där han tillbragte sin mesta tid, har
W. efterlämnat varaktiga minnen af sin outtröttliga
verksamhet. Vid sidan af sina ordinarie göromål,
hvilka voro af beskaffenhet att taga en mans krafter
i anspråk, fann han dock tid öfrig att författa
en utmärkt Historisk beskrifning öfver provinsen
Helsingland, utgifva en ypperlig karta öfver samma
provins, sammandragen efter af honom förut utförda
kartor öfver hvarje särskild socken, utarbeta den
nya landtmäteritaxan af 1857 o. s. v. Inom sin ort,
d. v. s. i hela Norrland, åtnjöt W. ett obegränsadt
förtroende, förvärfvadt genom plikttrogenhet i sitt
kall, drift, duglighet samt omutlig redbarhet och
rättskänsla.
Gift 1: 1828 med Carolina Andrietta Ström
och 2: 1843 med Maria Laurentia Emilia Våhlén.
Af hans söner må utom här nedan angifna (W. 2 och
3) nämnas sonen Carl Olof, född i Ljusdal d. 16
nov. 1831, som blef student i Uppsala 1849 och
efter 1851 aflagd kameralexamen äfven ägnade sig
åt landtmätarebanan. Han blef slutligen 1882 förste
landtmätare i Kopparbergs län och afled i Söderköping d.
20 juni 1901. W. var 1877–85 och 1888–96 led. af Första
kammaren, tillhörande frihandlarnas till minoritet
sig så småningom förvandlande majoritet. 1882 led. af
lagutskottet och 1883–85 af bevillningsutskottet,
var W. 1885–86 statsrevisor. Gift med Lovisa
Ulrika Hammarström.
En annan son Henrik Adolf,
född i Ljusdal d. 5 sept. 1833, utnämndes 1873 som
kapten i Helsinge regemente och major i armén till
landshöfding i Norrbottens län och transporterades
1885 till Värmlands län. Död i Karlstad
d. 3 mars 1889. Led. af Andra kammaren 1879–81
och af Första 1882, var W. liksom brodern ifrig
frihandlare. W. var led. af lagutskottet
1880–81 och 1883–85 samt ordf. i lappkommittén
1882–83. Gift 1863 med Kristina Katarina
Åkerberg.
2. Widmark, Per Fredrik,
skriftställare, lexikograf; den föreg. son i första
giftet. Född i Ljusdal d. 30 april 1837.
W., som 1854 blef student i Uppsala, var 1861–72
vik. lärare vid läroverket i Luleå, där han 1864–73
förestod tidningen »Norrbottenskuriren». Han var sedermera
till sin död, som inträffade i Bie d. 12 mars 1895,
sysselsatt med språkvetenskapliga och litterära
arbeten. W. utarbetade sålunda i förening med
L. G. Nilsson, A. Z. Collin m. fl. en mycket begagnad
Engelsk-svensk ordbok, 1875, utgaf Tysk-svensk
ordbok, 1883–89, m. m. Han har vidare under
märket P. F. W. och pseudonymen Staffan författat
tillfällighetsstycken på vers och prosa.
3. Widmark, Erik Johan,
läkare. Född i Ljusdals socken d. 26. aug. 1850;
den föregåendes halfbror i faderns senare gifte.
Student i Uppsala 1870, medicine kand. 1876 och medicine
licentiat 1881, blef W. 1884 med. doktor efter att föregående
år utgifvit afhandlingen Om jequirityoftalmien.
Han förordnades 1884 till docent i oftalmiatrik
vid Karolinska institutet, uppehöll 1888–91
undervisningen i ögonsjukdomar därstädes samt
utnämndes sistnämnda år efter en mycket uppmärksammad
befordringsstrid till
e. o. professor i oftalmiatrik. W. har i »Hygiea»,
»Nordiskt medicinskt arkiv», »Skandinaviskt
arkiv för physiologie» o. s. v. offentliggjort arbeten
rörande bakteriernas betydelse för ögats sjukdomar,
det inflytande, strålar af olika våglängd utöfva
på ögats olika delar, meddelat kliniska och
patologisk-anatomiska erfarenhetsrön, m. m. hvilka
afhandlingar samlade utgifvits under titeln Beiträge
zur Ophtalmologie 1891. W. har vidare skrifvit
Om ögonsjukdomar förorsakade af bakterier 1893,
i »Svenska spörsmål». Om förgiftningssvagsynthet
1895, i skr. utg. af Svenska nykterhetssällskapet,
o. s. v. samt utgifver från 1898 i Jena
Mitteilungen aus der Augenklinik der Carolinischen
Medico-Chirurgischen Instituts zu Stockholm,
innehållande uppsatser af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
