- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:727

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Wieselgren, Per Sigfrid - Wigström, Eva

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för utsträckning af den politiska rösträtten. I
unionsfrågan tillhörde W. dem, som under skarpa
utgjutelser mot det styrande partiet i Norge plägade
gifva uttryck åt sina drömmar om en helstat å den
Skandinaviska halfön men var icke desto mindre en af
de frihandlare, som bära ansvaret för mellanrikslagens
uppsägning. Starkt pietistiskt anlagd och moderat
nykterhetskämpe, har W. mest lyckats göra sitt
ord hördt i nykterhets- och sedlighetsfrågor.

Som chef för fångvården har W. fortsatt sträfvandet
att genom utvidgad tillämpning af cellsystemet i
möjligaste mån undantränga gemensamhetsfängelset och
alt söka förebygga fångarnas återfall i brott. Det
förra syftemålet har verksamt främjats genom 1892
års lag om straffarbetes verkställande i enrum och
genom tidsenligt ordnade tvångsarbetsanstalter, det
senare genom bestämmelser om arbetspremier och genom
bildande af ett nät af fångvårdsföreningar. W. har
som Sveriges ombud bevistat åtskilliga utländska
fångvårdskongresser och utsågs 1884 till ledamot
af förstärkta lagberedningen.

Som nykterhetsvän
har W. i viss mån fullföljt faderns sträfvanden,
om också ej i full samklang med den restriktiva
förbudspolitiken. 1874 insatt som styrelseledamot
i Göteborgs utskänkningsbolag, verkade han där
energiskt för fullföljande af det ursprungliga
Göteborgssystemet och lyckades genom sin 1880
utgifna skrift Om svenska brännvinslagstiftningen
1855–77
korsa planerna att rubba 1855 års grunder
för brännvinslagstiftningen samt insattes 1881
i kommittén för beskattning af maltdrycker. Hans
arbete, Göteborgssystemet, dess uppkomst, syften och
verkningar
, 1881 öfversattes till flera utländska
språk, liksom de uppsatser, i hvilka han 1883 drog i
härnad mot den s. k. ringrörelsens brännvinspolitik
och hans 1885 utgifna historik Från striderna
om svenska brännvinslagstiftningen 1835–85
. Den
moderata nykterhetspunkten har W. bl. a. förfäktat
i broschyrerna Är den moderata nykterhetsrörelsen
föråldrad?
1895, och Etik, pedagogik och politik inom
den svenska nykterhetsverksamheten
, 1896. Ledamot
i 1886 och 1889 års kommissioner till
nykterhetens befrämjande, blef han efter M. Huss’
afgång ordförande i den senare kommissionen.

W. har utöfvat en mångsidig författarverksamhet,
äfven utom nykterhetspolitikens område.
Som student införde han 1864 i »Svensk
månadsskrift» en monografi Om riksdagen i
Norrköping 1800
och under sign. Sixten Wird
en samling berättelser och reseskizzer, Fantasi och
verklighet
, 1865, efterföljda af dylika i tidningar
och tidskrifter. Han utgaf vidare Om de arbetande
klasserna i historien och nu
, 1876, Ur Göteborgs
häfder
1878 och </i>Ur barnens värld</i>,
2 band, 1879–82, Peter Wieselgren, en
lefnadsteckning
, 1900. Stort uppseende
väckte de under sign. Horatio utgifna psykologiska
romanerna En man öfver bord 1882, Genom hvirflarne
I-II
1892 och Under svärdet. Ur sjelfvets
krönika
1897, vittnande om rik lifserfarenhet,
djup uppfattning och human lifsåskådning.
På det penitentiära arbetsområdet föreligger
af hans hand det omfattande verket
Sveriges fängelser och fångvård från äldre tider till
våra dagar
1895 (äfven öfversatt å franska), och å
det dagspolitiska Sammanslutning eller skilsmässa? I
den skandinaviska enhetstankens namn
1903, förutom
en mängd uppsatser i tidningar och tidskrifter. W.,
som 1896–99 var led. af tvångsuppfostringskommittén,
är hedersled, af Göteborgs Vitterhetssamhälle.

Gift 1872 med Gertrud Odencrantz.


Wigström, Eva,
författarinna (pseudon. »Ave»). Född i byn Råga Hörstad
i Asmundstorps socken af Malmöhus län d. 24
dec. 1832. Föräldrar: bonden Pål Nilsson och
Pernilla Jönsdotter.

Hos fadern, som var en
förmögen och kunnig man, erhöll hon sin första
elementära undervisning, och hon fick tillfälle
att om helgdagarna i familjebiblioteket rätt mycket
tillfredsställa sin törst efter mera omfattande
studier, särskildt af skönlitterära och historiska
verk. Hvardagarna hölls hon däremot strängt till det
landtliga arbetet. Vid 23 års ålder blef hon gift med
fanjunkaren Claes Wigström, som då var disponent för
den i hennes familjs ägo varande Ramlösa brunn. Vid
sidan af sina husmoderliga sysslor ägnade sig fru
W. med ökadt intresse åt studier och utbildade sig
för författarebanan. Hon framträdde redan 1864 som
folklifsskildrerska, men hennes egentliga debutarbete
För fyrtio år sedan. Taflor ur skånska folklifvet,
utkom först 1870. I denna samling skildringar
lyckades hon att objektivt och troget återgifva
folkföreställningen, jämväl beträffande uppfattningen
af den öfversinnliga världen, och hon afhöll sig
från alla onödiga reflexioner – en princip, som hon
först på senare år började bryta mot. Boken mottogs
uppmuntrande af publik och kritik och efterföljdes
två år senare af Brott och straff eller lifvet
i ett svenskt straffängelse
– ett arbete, som
mest på grund af sitt sensationella innehåll väckte
uppseende. Bland hennes originalarbeten anteckna vi
vidare På vers och prosa 1878, Kloka Nanna
1880, Från slätt och skogsbygd 1889–91,
Midt ibland oss, som
innehåller en förträfflig skildring ur tattarlifvet,
1891, barnberättelserna Solsken s. å. och det
1900 utkomna stora sammelverket Från herresäten
och bondgårdar
, som upptager en stor del skickligt
återgifna sägner, och hvari olika trakters folklynne
åskådligt tecknas. Det är hufvudsakligen inom detta,
det novellistiskt behandlade folkloristiska området,
Ave har sin betydelse som skriftställarinna, och hon
visar där prof på sakkunskap, psykologisk uppfattning
och ett framställningssätt med godt humör. Hon har
äfven framträdt som sakkunnig samlare af skånska
allmogetraditioner med Skånska visor, sagor och
sägner
1880, Folkdiktning, etc. 1880–82,
Sagor och äfventyr upptecknade i Skåne
(i landsmålsföreningarnas
tidskrift 1884) m. m. Fru W. har äfven i periodiska
publikationer skrifvit (delvis prisbelönta) uppsatser
i en del andra ämnen, t. ex. rörande skolförhållanden,
barns och tjänares uppfostran, huslig ekonomi,
fattig- och fångvård o. s. v. För skolväsendet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 16:00:22 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0727.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free