- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:729

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Wijk, Olof, d.y. - Wijkander - 1. Wijkander, Anders Laurentius Teodor - 2. Wijkander, Carl Oscar - 3. Wijkander, Erik Anders Gustaf August

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och med 1895 varit ledamot af
statsutskottet. Statsrevisor 1893, blef han 1902
led. af löneregleringskommittén och kallades 1897
till led. af Landtbruksakademien.

Gift 1: 1865 med Hedvig Sofie Norström
och 2: 1872 med Mary Dickson.


Wijkander.
Efter födelseorten, byn Alsvik på ön Yxlan
i Blidö socken i Roslagen, där Anders Jansson, död
1783, var bonde, antogs namnet af hans son Anders,
f. 1779 d. 1834, kyrkoherde och k. hofpredikant.


Wijkander, Anders Laurentius Teodor,
militär, författare. Född i Stockholm d. 6 febr. 1821.
Föräldrar: k. hofpredikanten Anders Wijkander
och Eva Margareta Widegren.

Utnämnd 1839 till underlöjtnant vid Svea
artilleriregemente, sökte och erhöll W. följande året
transport till Värmlands regemente, där han passerade
alla officersgraderna, tills han blef regementschef
1864. Sedan han genomgått högre militärläroverket å
Marieberg, anställdes han 1844 som generalstabsofficer
och blef i denna egenskap flitigt använd, till
dess han som regementschef ej längre kunde tillhöra
generalstaben. Från midten af 1850-talet, då han som
kompanichef var bosatt i norra Värmland, daterade
sig hans mångsidiga alltjämt ökade verksamhet i
kommunala och politiska värf. Så var W., för att nämna
några af hans många förtroendeuppdrag, värmländska
landstingets förste vice ordförande, och i fem år
dess ordförande, i sex år ordförande för Värmlands
hushållningssällskap, 1870 ledamot i kommittén för
uppgörande af nytt fältförvaltningsreglemente,
1873 ledamot i kommittén för granskning af förslag
till ny härordning, 1875 ordförande i kommittén
för ordnande af arméns trängväsen, hvilken 1877
afgaf sitt epokgörande betänkande, 1868–81 ledamot
af riksdagens Första kammare, som 1868–70, 1872–76
och 1878–79 insatte honom i bankontskottet
samt vid båda riksdagarna 1871, 1875 och 1877–78 i
försvarsutskottet, lekmannaombud vid kyrkomötet 1873
o. s. v. Af hans utgifna skrifter må anföras ett par
hans större arbeten: Öfversigt af svenska
militärförvaltningen jämte grunddragen af den norska, i
hvad som rörer krigsmakten till lands 1861
och
Öfversigt af svenska krigsförfattningens historiska
utveckling från äldre tider till indelningsverkets
afslutande 1733
1866. 1854 invaldes W. till
ledamot af Krigsvetenskapsakademien, utnämndes 1874
till generalmajor i armén och var 1877–80 tillf.
befälhafvare i 3:e militärdistriktet. 1881 tog han
afsked ur krigstjänsten och afled i Göteborg d. 6
dec. 1885.

Gift 1848 med Jacquette Wilhelmina Rütterskjöld.


2. Wijkander, Carl Oscar,
dramatisk författare. Född i Stockholm d. 7 maj 1826;
den föregåendes bror.

Student i Uppsala 1844, ägnade W. sig tidigt åt litterära
sysselsättningar och erhöll Bergfalkska priset för
ett poem »Återseende och afsked».

1848 bevistade han fälttåget i Danmark som frivillig vid 4:e
linjebataljonen, en af de få svenskar som infriade
sitt under studentfesten 1845 i Köpenhamn gifna
löfte att personligen deltaga i försvaret af Danmarks
nationella bestånd. Efter sin återkomst till Uppsala
aflade han kansli- och kameralexamen 1849 samt
inskrefs som tjänstgörande i finansdepartementet
och några andra ämbetsverk. Förordnad till
tulldistriktchefssekreterare i Göteborg 1855, tog
han afsked följande året och ägnade sig någon tid åt
merkantila sysselsättningar, men återvände 1863 till
Stockholm för att tillträda befattningen som inspektor
och litteratör vid den då nyss af Carl XV inköpta
Dramatiska teatern, blef 1868 intendent vid samma
teater med bibehållande af litteratörbefattningen
och förordnades 1871 till sekreterare och ombudsman
vid de k. teatrarna. Erhöll på begäran afsked från
intendentskapet 1878 och från sekreterartjänsten
1881 och bosatte sig 1891 i Hälsingborg. 1876 erhöll
han hofintendentstitel. Död i Hälsingborg d. 20
jan. 1899.

W. har skrifvit pjäserna: Lucidor 1854,
Amaranther-Orden 1864, En konung 1870, hvilken
sistnämnda blifvit af Sv. akademien prisbelönt,
Siri 1874, Svart i rödt 1876, Bertha Malm
1882, Medborgerligt förtroende 1883, Kvinnofrid
1884, Fru Madeleine Bunge 1886, m. fl. Han har vidare
öfversatt eller bearbetat en stor mängd utländska teaterstycken,
författat memoarer, Ur minnet och dagboken 1882,
dikter, Femtio sonetter 1892, m. m.

Gift 1856 med Mathilda Veronica Anna Münzer från Böhmen.


3. Wijkander, Erik Anders Gustaf August,
fysiker, kommunalman, politiker, Född i Stockholm d. 14
mars 1849; den föreg. brorson och son af W. 1.

Student i Lund 1868, blef W. 1872 fil. doktor och
kallades s. å. till docent i astronomi vid Uppsala
uinversitet. 1873 öfverflyttades han som docent i
fysik och meteorologi till Lunds universitet samt
utnämndes 1881 till professor och föreståndare för
Chalmers’ tekniska läroanstalt i Göteborg. W. deltog
1872–73 som fysiker och astronom i den svenska
polarexpeditionen till Spetsbergen, har som
representant för Vetenskapsakademien bevistat
flera polarkonferenser samt, dels som stipendiat,
dels på egen bekostnad, gjort en mångfald utländska
resor i vetenskapligt ändamål. Sedan 1881 är han
led. af Göteborgs vitterhetssamhälle. I Göteborg
har han sedan en lång följd af år flitigt anlitats i
offentliga värf och är sedan 1898 stadsfullmäktiges
ordf. Vid majriksdagen 1887 och 1891–96 företrädde
han jämväl staden i Andra kammaren, där han uppträdde
som en talangfull målsman för frihandelsvänliga och
moderat-liberala tendenser samt vid några riksdagar
var förtroendeman i »frihandelsvänliga centern». Efter
att 1891–93 haft plats i tillfälliga utskott, var
han 1894 ledamot af bevillningsutskottet och 1896 af
tillfälligt utskott. Vid ett fyllnadsval till Andra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0729.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free