- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:730

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Wijkander, Erik Anders Gustaf August - 1. Wijkman, Casper - 2. Wijkman Caspersson, Sven - Wikblad, Sven Herman - Wikmansson, Johan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kammaren till sommarurtiman 1905 var han ånyo kandidat
men nådde ej majoritet. Förutom vetenskapliga
afhandlingar i åtskilliga tidskrifter har W. af
trycket utgifvit Läran om naturföreteelserna och
världskropparne
1873, Lärobok i fysik, 3 band,
1884–86 och Fysikens grunder 1888.

Gift 1878 med Laura Maria Charlotta (Majken) Tudeer
(från Finland).


1. Wijkman, Casper,
präst, politiker. Född i
Stockholm d. 3 dec. 1718. Fadern Sven Wijkman
blef slutligen kyrkoherde i Våla församling af ärkestiftet.

Student i Uppsala 1736, blef
W. fil. mag. därstädes 1746, hvarefter han 1748–50
företog en utländsk resa. Vikarierande lektor
i Gäfle 1755, utnämndes han 1759 till kyrkoherde i Mo
pastorat i Hälsingland och blef 1763 kontraktsprost.
Som representant för sitt stift vid 1760–62,
1765–66 och 1771–72 års riksdagar var W. en skicklig,
tilltagsen och myndig ledare for Mössorna inom
sitt stånd, vid den förstnämnda ledamot af
den då tillsatta stora deputationen och vid de
två senare af sekreta utskottet. Han belönades
ock af sina partikamrater för sitt nit, då de
tre ofrälse stånden 1772 beslöto, att han skulle
utnämnas till första regala pastorat,
hvartill han anmälde sig, och till följd
häraf »satte han sig ock s. å. i besittning» af
Katarina församling i Stockholm. Vid Gustaf III:s
revolution fängslades han d. 19 aug. 1772 på dennes
befallning men frigafs åter redan d.
21 aug. Från 1772 verkade han som bankofullmäktig
för sitt stånd till sin död i Stockholm d. 14
mars 1780.

Gift med Ulrika Eleonora Hellman.


2. Wijkkman Caspersson, Sven,
biskop, politiker. Född i Öster-Wåla af Uppland d.
19 jan. 1754; den föreg. son.

Vid sjutton års ålder student i Uppsala, erhöll W. efter
fem års gradualstudier lagerkransen 1776, aflade teologie
kandidatexamen 1779 och kallades året därefter till docent
i teologiska fakulteten. Befordrad till e. o. adjunkt
1783, uppehöll han under professor Amnells senare
lefnadsår dennes föreläsnings- och examensåligganden
och antogs till konsistorie notarie i Uppsala
1789. 1795 utnämndes han till kalseniansk professor
i Uppsala, blef teologie doktor vid kröningen 1800,
kyrkoherde i Simtuna 1805, domprost i Västerås 1819
och slutligen biskop öfver Västerås stift 1825. Död
i Västerås d. 9 febr. 1839.

W., hvilken som först
vald, sedermera som biskop själfskrifven, ledamot
af prästeståndet, bevistade alla riksdagar 1800–30
och 1809–18 tillhörde konstitutionsutskottet samt
1823 och 1828 bankoutskottet, intager en ganska
framskjuten roll i vår riksdagshistoria. I religiöst
afseende lutande åt den neologiska riktningen,
anses han i icke oväsentlig grad bidragit till att
den andliga frihetens och toleransens grundsatser
i den mån, som skett, kommit att prägla 1809 års
grundlagar. Kunskapsrik, själfständig och frisinnad,
utgjorde han länge en prydnad för sitt stånd, där
hans inflytande skattades mycket stort. Vid sitt
tillträde af biskopsämbetet i Västerås hade
han redan uppnått sjuttioett års ålder, hvarför
han som stiftsstyresman efterlämnat föga spår af
sin verksamhet.

Gift 1: 1799 med Anna Katarina Wibjörnsson
och 2: 1807 med Inga Kristina Tegman.


Wikblad, Sven Herman,
ämbetsman. Född i Stockholm d. 7 juli 1841. Föräldrar:
aktuarien vid Stockholms rådhusrätt Lars Herman Wikblad
och <i>Karin Margareta Amalia Yckenberg.

Student i Uppsala 1860, aflade W. därstädes
hofrättsexamen 1863, blef 1868 vice häradshöfning
och förordnades 1873 till sekreterare och ombudsman i
riksgäldskontoret. Tillika tjänstgjorde han 1875–89
som sekreterare å statsutskottets riksgäldsafdelning
och 1884–89 i själfva utskottet, var ledamot
af skatteregleringskommittén 1880–82 samt af
kommittérna för afgifvande af förslag till ny
instruktion för riksdagens revisorer 1884 och
till ny bolagsordning 1886–89. Det var sålunda
med ganska mångsidig erfarenhet, W. 1889 inträdde
i konseljen som konsultativt statsråd. På denna
kräfvande och ansvarsfulla post verkade han den långa
tiden till 1901, då han utnämndes till president i
kammarkollegium. Död å Dalarö i Stockholms skärgård
d. 13 aug. 1904.

W. som var nära ungdomsvän till
Carl Snoilsky, hyste äfven lifligt intresse för
litteratur och i all synnerhet musik. Han var ock
1876–89 ordförande i Musikaliska konstföreningen, blef
1884 led. af Musikaliska akademien och hade 1885–89
plats i dess förvaltningsutskott.

Gift 1870 med Hilda Fredrika Charlotta Nordén.


Wikmansson, Johan,
musiker, tonsättare. Född i Stockholm d. 28 dec. 1753.

På grund af sina tidigt
utbildade anlag för tonkonsten erhöll W. undervisning
i klaverspelning och generalbas af kapellmästaren
Johnsen men sattes 1770 af föräldrarna i lära hos en
instrumentmakare i Köpenhamn, där han behandlades
så illa, att han rymde. Återkommen till Sverige,
anställdes han 1771 vid postverket och året därefter
vid nummerlotteriet, där han blef kamrerare 1778. Med
bibehållande af nämnda befattning antogs han till
organist vid holländska kyrkan och blef 1781 organist
i Storkyrkan. Död i Stockholm d. 10 jan. 1800.

W. var en utmärkt violoncellist och orgelspelare, och
hans kompositioner, isynnerhet åtskilliga kvartetter
för violin, berömmas som förträffliga. Trenne
af dessa, tillägnade Josef Haydn och af denne
fördelaktigt bedömda, utgåfvos efter W:s död i
Stockholm af hans dotter med följande dedikation:
»Josef Haydn tillägnas detta verk. Dess författare
gömde det af blygsamhet undan allmänheten men hade
länge föresatt sig att däraf göra ett offer åt dig,
hvars bifall hade varit hans käraste belöning. Ömheten
för min faders minne ålägger mig att uppfylla hans
önskan, och jag njuter glad det hoppet att därigenom
äfven förlänga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 15:43:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0730.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free