Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Wrede, Fabian - 3. Wrede, Fabian - 4. Wrede, Henrik Jakob - 5. Wrede, Fabian Kasimir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppgingo till ett sammanräknadt belopp af mer än
150,000 d:r s:mt.
Gift 1672 med friherrinnan Brita Cruus.
3. Wrede, Fabian,
riksråd. Född på Peipola
gård i Finland 1694; den föreg.
kusins son. Föräldrar:
öfverstelöjtnanten frih. Fabian Wrede
och friherrinnan Helena
Gustafviana Duvall.
Sedan W. på den militära banan hunnit till
kaptensgraden, begärde han 1719
sitt afsked och gick i holsteinsk
tjänst, där han avancerade till generalmajor.
Återkommen till Sverige, där brodern då var
en betydande man inom riksdagspolitiken, slöt
han sig, af tillgifvenhet för Holstein, till
Hattarna. Som kvarstående i utländsk tjänst kunde
han ej inkomma i sekreta utskottet men
ansågs utöfva ett stort inflytande på sina finska
landsmän. Vid utbrottet af finska kriget 1741
utnämndes han till svensk öfverste och
generalkrigskommissarie, »samlade i sist nämnda
egenskap mycket penningar, hvarför han köpte
egendomar, och dref vid dem åkerbruket till
ovanlig höjd». W. var nog icke omedveten om
de intriger, som bedrefvos inom hären i afsikt
att få fred genom ett holsteinskt tronföljarval.
Han var en af de underhandlare, som måste
afsluta kapitulationen i Helsingfors d. 24 aug.
1742. På riksdagen opponerade han sig
sedermera häftigt mot förslaget att välja danska
kronprinsen till tronföljare. Särskildt spelade W.
en stor roll därigenom att de franska subsidierna
gingo genom hans händer. Då Hattarne afgått
med seger, insattes han ock 1746 i rådet och
erhöll 1748 serafimerorden. Han afgick dock
1756 från sitt ämbete, finnande konflikten mellan
konung och råd taga en alltför skarp karaktär,
tillbragte sin återstående lefnad å sina gods,
och afled på Fogelsta i Södermanland d. 17 febr.
1768.
Gift 1715 med friherinnan Katarina
Charlotta Sparre.
4. Wrede, Henrik Jakob,
politiker. Född på
Edeby i Salems socken i Södermanland 1696; den
föreg. bror.
Liksom denne var W. anhängare till
hertig Carl Fredrik af Holstein-Gottorp, hvars
page han blef 1711, och i hvars armé han blef
major. 1713 beträdde W. den militära banan
inom svenska armén såsom volontär och förare
vid lifgardet och lämnade den 1722 som
titulerad kapten och kaptenlöjtnant vid grefve G.
Oxenstiernas regemente. Med ifver kastade
han sig nu in på den politiska banan och
deltog med både eftertryck och skicklighet i
partistriderna som ifrig Hatt. Isynnerhet spelade
han en betydande roll vid 1742 års riksdag, då
han först väckte förslag om val af tronföljare,
och med värme förordade den holsteinska
successionen. Stor blef hans förbittring, när i
stället den danska kronprinsen var nära att bli vald.
Vid 1746 års riksdag hade han däremot stor
framgång. W. lyckades då genom
öfverraskning genomdrifva, att valet till en del lediga
riksrådsplatser företogs vid julen, då många
riksdagsmän vara hemresta, och härigenom lyckades
Hattarna i regeringen insätta fem af sina
yppersta män. Efter det misslyckade finska kriget
satt han i kommissionen öfver generalerna
Lewenhaupt och Buddenbrock, och utnämndes af
Hattregeringen 1747 till landshöfding i Karelen,
Savolaks och en del af Kymenegårds län. Under
sin fortsatta riksdagsmannabana förblef han
städse en ifrig försvarare af ständernas makt
och utsågs därför till ordförande i den domstol,
som vid 1755 års riksdag hade att rannsaka
öfver hofpartiets revolutionsförsök och dömde öfver
rojalisterna Brahe, Horn m. fl. Död på sin
egendom Runstorp i Östergötland den 20 aug.
1758. 1741 led. af Vat-akad. Man har i W.
velat se författaren till den intressanta
skildringen Facta till revolutionshistorien under kung
Carl XII:s regering etc., intagen i Handl. ang.
Skand. historia 1819.
Gift 1721 med Elisabet Charlotta Skytte.
5. Wrede, Fabian Kasimir,
fortifikationsofficer. Född på Spånga i
Östergötland d. 22 febr. 1724; son
af W. 3.
Efter att redan
1738 ha blifvit antagen till
volontär vid fortifikationen,
utgick W. sjutton år gammal i
kriget och tjänstgjorde
där som löjtnant och
stabsadjutant hos generallöjtnanten friherre Buddenbrock.
Efter freden öfvergick han i fransk tjänst och
deltog i österrikiska tronföljdskriget, bevistade
1744 stormningen af Weissenburg och eröfringen
af Freiburg samt deltog, under fursten af Conti,
i det berömda återtåget öfver Rhen. Då grefve
Ax. Fersen uppsatt ett regemente i konungens
af Frankrike tjänst, blef W. grenadierkapten
därstädes och utnämndes till öfverstlöjtnant. Han
blef efter hemkomsten 1748 öfveradjutant hos
arfprinsen Fredrik Adolf, befordrades till
generalkvartermästare 1749 och blef öfverste vid
fortifikationen 1754. Under dessa år iordningstälde
han fästningsverken kring staden Lovisa och
biträdde Ehrensvärd vid befästningarna af
Sveaborg, hvarefter han 1757 förordnades att jämte
Gabr. Cronstedt ha uppsikten öfver rikets
samtliga fästningsverk. För att öka sina insikter i
fortifikationsväsendet ingick han s. å. i
österrikiska armén, iståndsatte Prags förfallna
befästningar, hvilka då redan voro omslutna af konung
Fredriks af Preussen här, bevistade general
Nadastis anfall mot prinsen af Bevern, och
deltog i general Dauns lysande seger vid Kolin. Vid
utbrottet af Sveriges krig med Preussen
återkallades han till Sverige för att tjänstgöra i
fortifikationskontoret och krigskollegium, utnämndes
1762 till öfverste för Skaraborgs regemente,
befordrades 1764 till generalmajor, förflyttades
1772 som chef från Skaraborgs till Upplands
regemente, blef 1773 generallöjtnant och
slutligen 1782 general i armén.
Död på Penningby i Uppland d. 27 aug. 1795.
Efter att i ungdomen och mannaålderns dagar ha vunnit ära
som framstående fortifikationsofficer, utmärkte
W. sig under sina senaste lefnadsår som skicklig
jordbrukare och har i detta hänseende gjort epok
i svenska landthushållningens historia. 1786 led.
af Vet.-akad.
Gift 1: 1760 med friherrinnan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
