- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:765

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zorn, Anders Leonard - Zweigbergk, von - 1. Zweigbergk, Per Anton von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hans utställda arbeten hamnade dubbelporträttet
Mona, framställande konstnärens moder och
syster, i Fürstenbergska galleriet i Göteborg. Jämte
det erkännande, som låg häri, rönte han äfven
den utmärkelsen att tillerkännas
Egron-Lundgrens-medaljen för akvarellmålning, ehuru han
i anseende till schismen mellan akademien och
Konstnärsförbundet icke ville mottaga densamma.
Han anträdde samma år (1885) en ny utländsk
resa, som varade ett år och omfattade utom de
stora kulturlanden äfven Balkanhalfön, där han
bl. a. dröjde fyra månader i Konstantinopel.
Äfven sedermera företog han täta resor så väl i
Europa som i Amerika, där hans konstnärsskap
kanske vunnit innerligare förståelse än i något
annat land, och har härmed fortsatt, äfven sedan
han i Mora uppbyggt åt sig ett tilltalande
konstnärshem. Förvånande och beundransvärda lika
mycket genom sin mångfald och rikedom som
genom sitt höga exotiska värde äro de frukter
af hans konstnärliga alstringskraft, som år för år
kommit till synes. Med flertalet af dessa har
den konstälskande allmänheten haft tillfälle stifta
bekantskap på de många utställningar så väl inom
som utom vårt land, i hvilka han varit en flitig
deltagare eller själv anordnat, och där han
framträdt ej blott med akvareller utan äfven med
oljetaflor och etsningar. Det var 1888, han först
började försöka sig i oljemålning, och redan
samma år blef hans på salongen i Paris utställda
oljemålning En fiskare inköpt af franska staten
och uppsatt i Luxembourg. Arbetet med
grafstickeln började han redan under sin tidigaste
vistelse i London, men det var först 1889, han
på fullt allvar ägnade sig åt denna konstart,
i hvilken han emellertid utvecklat ett sådant
mästerskap, att man i det hänseendet till och
med velat ställa honom jämnbördig med den
store Rembrandt. Såsom förut antydts, är
antalet af de konstverk, han skapat, högst
betydande, hvarför det icke han komma i fråga
att här uppräkna dem alla. Vi inskränka oss till
att angifva de förnämsta bland dem, som
införlifvats med offentliga eller mera betydande enskilda
samlingar. Dit höra akvarellerna Vårt dagliga
bröd, Turkisk roddare
, det mästerliga, i olja
utförda Själfporträttet och porträttet af
bibliotekarien Harald Wieselgren, oljetaflorna
Braskkulla och Midsommardans, alla befintliga i
Nationalmuseum, akvarellen Vågskvalp (i danska
statens samling), friluftsoljemålningen Ute, belönad
med 3:dje medaljen å 1889 års salong och
tillhörande Göteborgs museum, som äfven äger
akvarellen Zigenaresmedja i Siebenbürgen. I
konungens enskilda konstsamling finnes akvarellen
Turkiska kvinnor, och drottningen äger
Konungens porträtt (i olja.) Af Z:s berömda
genremålningar finnes Efter badet i C. R. Lamms
galleri på Näsby, och den 1895 målade
Natteffekt förvärfvades på sin tid åt Fürstenbergs
galleri som äfven äger målningarna Spelman och
Kulla som stiger upp ur sängen. Hvad beträffar
hans etsningar, uppgå dessa till ett antal af
öfver hundra, af hvilka de flesta finnas i
Nationalmuseum, åtskilliga utgörande reproduktioner af
konstnärens målningar. Äfven i skulptur –
den konstart, till hvilken han i sin tidigaste
ungdom kände sig starkast dragen, – har han visat
prof på framstående förmåga. Sådana äro t. ex.
bronsgruppen Faun, som kysser en nymf och
statyn af Gustaf Vasa, delvis af honom skänkt
till hans hemort och upprest på Mora kyrkvall.
På världsutställningen i Paris 1889 erhöll Z. en
1:sta medalj och kallades kort därefter till
sociétaire i det med anledning af schismen inom den
franska konstnärsvärlden bildade Société
nationale des beaux arts. Kommissarie för den
svenska konstutställningen på världsutställningen i
Chicago 1893, invaldes han under sin vistelse i
New York för ordnande af en svensk
konstutställning därstädes till hedersledamot af
Konstnärsföreningen. Säkerligen finnes det få
konstnärer, som kunna blicka tillbaka på en bana, så
glänsande och framgångsrik som Zorns.
Visserligen har han i sitt konstnärsskap icke gått fri
från mer eller mindre beaktansvärda
anmärkningar, men bland alla sanna konstnärer och
konstkännare har han åtnjutit och åtnjuter allt
fortfarande det högsta anseende. Till bevis härpå
må till sist anföras ett yttrande af den
framstående konstkännaren, franske professorn, Marcel
de Reymond. Denne, som 1906 deltog i det då
hållna franco-skandinaviska besöket i vårt land
utlät sig vid ett tillfälle till en svensk i hans
sällskap i följande ordalag om den nu
världsbekanta konstnären: »Zorn är eder största
konstnär. Hvad är kriteriet på ett geni? Jo, att han
i några ord kan uttrycka, hvad andra dödliga
behöfva hela sidor för. Den konsten kan Zorn.
Några penseldrag äro nog för honom. Och
dessutom, hvilket lif i färgerna, hvilken kraft! Han
har, det erkänna vi fransmän villigt, också haft
ett betydande inflytande på vår nationella konst,
speciellt efter sin sista stora Parisutställning. Men
redan för många år sedan såg jag för min del
lejonklon. Det var i Florens, där hans vid 27
års ålder målade själfporträtt hänger bland alla
de andra världsberömda mästarnas själfkonterfej.
Jag räknar hans såsom det bästa i hela
samlingen, hvilket rent ut sagdt betyder det samma
som det bästa i hela världen.»

Gift 1885 med Emma Amalia Lamm.


Zweigbergk, von.
Släkten, hvilken uppgifves
hafva omkr. 1500 adlats af kejsar Maximilian I,
härstammar från Böhmen, där den nära Prag
ägde stamgodset Horcha. Georg, f. 1596, gick
i svensk krigstjänst och stupade 1641 som
öfverste vid Wolfenbüttel. Hans fem söner fingo
1647 under adlig frihet förläning af gods i
Ingermanland, som belöning för sin faders
tapperhet.


1. Zweigbergk, Per Anton von,
läroboksförfattare. Född i Jönköping d. 11 jan. 1811.
Föräldrar: hofrättsrådet Anton von Zweigbergk och
Kristina Themptander.

Student i Uppsala 1827,
blef Z. 1836 fil. doktor därstädes, hvarefter han
1837–40 tjänstgjorde som duplikant vid Klara
skola i Stockholm. 1840 blef han kollega vid
Maria skola i samma stad, från hvilken befattning
han 1854 på grund af sjuklighet erhöll afsked

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/b0765.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free