- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:794

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andersson, Hans - Andersson, Ola - 3. Ankarcrona, Sten Gustaf Herman - 3. Annerstedt, Per Samuel Ludvig - 4. Annerstedt, Claes - Arborelius, Olof Per Ulrik - Armfeldt - 3. Armfeldt, Carl Gustaf - Arnoldsson, Klas Pontus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

invaldes i lagutskottet. I tullstriden var han
ifrig frihandlare, och motståndarna begagnade sin
majoritet att 1888 beröfva honom hans utskottsplats,
hvilken han dock redan 1889 återfick och innehade
till och med lagtima riksdagen 1892. På denna post
väckte han bl. a. uppmärksamhet genom att 1889
jämte A. A. Lilienberg (se II:51) helt afstyrka
k. m:ts förslag om inskränkning i tryckfriheten
(»munkorgslagen»). Vid 1892 års riksdag invaldes han i
»gamla landtmannapartiets» förtroenderåd, och genom
en skarp replik i försvarsfrågan vid samma riksdag
till krigsministern Palmstierna (»vi rösta ej på
kommando») blef han än mera framskjuten. Han insattes
ock 1893 i statsutskottet, som han tillhört vid alla
efterföljande riksdagar.

De förhoppningar, som på
sina håll hysts om A. som en af de framtida ledarna
för ett enhetligt liberalt parti af representanter
från stad och land, erhöllo redan 1891 en stöt
genom hans understöd af det hvilande förslaget
om inskränkning i städernas representationsrätt,
och än mera blef så fallet, när han 1895 lämnade
sin medverkan till sammanslagningen mellan
landtmannapartierna. 1896–1905 tillhörde han ock
det förenade landtmannapartiets förtroenderåd. Han
fortfor dock att i vissa frågor ådagalägga liberala
tendenser och röstade ännu 1899 för liberala
samlingspartiets rösträttsförslag. Redan följande
år ville han dock ha ytterligare utredning,
och på de sista åren har han varit en ifrig
förespråkare för proportionella val. Vice ordf. i
1901 års försvarsutskott, motsatte han sig det
då framlagda härordningsförslaget. Efter att vid
1905 års båda urtima riksdagar tillhört särskilda
utskottet för behandling af med unionens upplösning
sammanhängande spörsmål, uppträdde A. på hösten
s. å. som inbjudare af ett nytt parti af moderat
högerfärg: »nationella framstegspartiet», hvilket
ock kom till stånd vid 1906 års riksdag, och i
hvars förtroenderåd han invaldes. Från 1904 har han
tillhört talmanskonferensen.

Statsrevisor 1891–92,
har A. äfven anlitats för åtskilliga kommittéer
såsom ang. ordnande af Sveriges fasta försvar
1897–98, tvångsuppfostringskommittén 1896–98 och
prästlöneregleringskommittén 1897–1901. Numera
disponent för ett sockerbruk i hemorten, är han från
1887 ledamot af Malmöhus läns landsting.

Gift. 1874 med Bengta Larsdotter.


Andersson, Ola (i Nordanå, sedan Burlöf), är från
1905 Malmö stadsfullmäktiges ordf.


3. Ankarcrona, Sten Gustaf Herman, har de
senare åren lifligt deltagit i nykterhets- och
folkbildningssträfvanden i Dalarne samt utgifver den
radikala tidningen Siljan.


3. Annerstedt, Per Samuel Ludvig, kvarstod på
sin post som justitieminister till 1901 och i
Första kammaren till sin död i Stockholm d. 20
nov. 1904. Bland de under hans kontrasignation
genomdrifna lagarna må bl. a. märkas 1901 års lag
om ersättning för olycksfall i arbete. Utprägladt
konservativ i lagstiftningsfrågor, genomdref han ock
1899, mot Högsta domstolens enhälliga afstyrkande,
sanktion å riksdagens beslut om antagande af den
s. k. Åkarpslagen, eller straff för försök att tvinga
annan att deltaga i arbetsinställelse.


4. Annerstedt, Claes, afgick 1904 från
bibliotekariebefattningen. Ledamot af Vet.-akad. 1897,
blef han 1901 en af de aderton i Svenska akademien,
där han 1902 gjorde sitt inträde med minnestal öfver
Gunnar Wennerberg, och med hvars handlingar han 1903
införlifvade en större monografi öfver ärkebiskop
Olaus Martini. Ledamot af Uppsala läns landsting från
1885, har han från 1901 varit dess ordförande.


Arborelius, Olof Per Ulrik, blef 1901 tillförordnad
och 1902 ordinarie professor i landskapsmålning
vid Konstakad.


* Armfelt (ätten). Ätten härstammar från
bonden Lars Eriksson å Frösön i Jämtland, hvars
son Erik 1648 adlades under namnet Armfelt. Hans
sonson – se A. 1 – erhöll 1731 friherrlig värdighet.
En del ättemedlemmar ha skrifvit sig Armfeldt.


3. * Armfeldt, Carl Gustaf, militär, konspiratör. Född
d. 14 juli 1724; sonson till A. 1 och farbroder till
A. 2. Föräldrar: kaptenen, frih. Gustaf Armfeldt
och Anna Elisabet Wrangel.

Tidigt ingående å
krigarbanan, blef A. 1735 korporal vid Nylands
dragoner, deltog 1741–42 i finska kriget och var
åtta år i fransk krigstjänst. Han befordrades så
småningom till major 1768, blef vice landshöfding
i Nylands och Tavastehus’ län 1776, öfverste 1777,
chef för Nylands regemente 1780, landshöfding i
nyssnämnda län 1787 samt generalmajor s. å. Vid
krigsutbrottet 1788 stäldes A. i spetsen för en af
de två kårer, som skulle angripa Fredrikshamn och
hade framryckt ända till det 4 kilom. från detsamma
belägna Hussula, då de missnöjda officerarne förmådde
honom öfvertala konungen till återtåg. Gripen af
svårmod öfver situationen, begärde och erhöll han
d. 7 aug. 1788 afsked men kvarstannade vid armén
utan befäl. Enda räddningen syntes honom ligga
i fred och, svag och osjälfständig som han var,
lät han af kraftigare viljor sig öfvertalas att
sätta sitt namn främst bland de 7 officerares, som
undertecknade det till kejsarinnan Katarina d. 7
aug. afsända brefvet om fred, liksom han till Gustaf
III öfverbringade den i Anjala d. 12 aug. uppsatta
»Anjalaförbundsakten». Han blef följande år
arresterad och dömdes 1790 af krigskollegium till
döden, hvilken dom sedan mildrades till lifstids
fängelse å Malmö fästning, där han afled d. 5
jan. 1792.

Gift 1: 1755 med Antoinette Johanna
Norman
, 2: 1766 med Anna Margareta Ehrenborg.


* Arnoldsson, Klas Pontus, religionsfilosofisk
skriftställare, fredskämpe. Född i Göteborg d. 27
okt. 1844. Föräldrar: musikern Olof Andersson och Inga
Charlotta Hagbom von Seth
.

A., som under skoltiden
ändrade sitt namn till Arnoldsson, ingick
tidigt vid statens järnvägar och
blef 1871 stationsinspektor vid Tumba. Hans intressen
hade redan nu starkt dragits åt religionsfilosofiska
studier och hade han 1865 utgifvit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 19:44:47 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0794.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free