Print (PDF) - On this page / på denna sida - Brinell, Johan August - 5. Bruzelius, Magnus Ragnar - Bröms, Sven - Burman, Johan Fredrik Konstantin (Conny) - Bygdén, Anders Leonard - Börjeson, Johan (John) Laurentius Helenus - Calwagen, Ernst Gottfried - Carl IX - Carl (Oscar Carl Vilhelm) - 1. Carlson, Fredrik Ferdinand - 2. Carlson, Carl Fredrik Ernst - Cavalli, Per Axel Henrik - Cederborgh, Fredrik - 6. Cederschiöld, Johan Gustaf Kristoffer - 2. Cederström, Olof Rudolf - 4. Cederström, Bror - 5. Cederström, Gustaf Albrekt Bror - Centerwall, Julius Ebbe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1903, då han kallades till den nyinrättade
öfveringeniörsbefattningen vid järnkontoret. Från
följande år har han varit en af redaktörerna för
»Jernkontorets annaler».
-- En af samtidens främste
kännare af stålets egenskaper och dess beredning,
väckte B. 1885 stor uppmärksamhet genom sin afhandling
Om ståls texturförändringar under uppvärmning och
afkylning. Alltjämt fortsättande sina undersökningar
å detta område, framlade B. resultaten först vid
utställningen i Stockholm 1897 och sedermera vid
världsexpositionen i Paris 1900, där de belönades med
högsta utmärkelsen: »grand prix». En af B. uppfunnen
hårdhetsbestämningsmetod tillerkändes ock s. å. af
Svenska teknologföreningen dess Polhemsmedalj.
B:s meddelanden vid Parisutställningen omfattade ock
en utredning af ståls sträckhållfasthetsegenskaper
efter olika slag af värmebehandling och härdning
samt ståls förmåga att motstå stötpåkänningar. Äfven
lämnade B. full klarhet angående en bland metallurger
mycket dryftad fråga om sambandet mellan ståls kemiska
sammansättning och de erhållna götens täthetsgrad. Han
intager äfven en framstående plats som stålexpert
och har utarbetat den metod, efter hvilken stålet
till svenska arméns gevär numera tillverkas och
värmebehandlas. Sedan 1902 är B. led. af Vet.-akad.
Gift 1880 med Selma Josephina Elisabet Nilson.
5. Bruzelius, Magnus Ragnar, afled i Stockholm d. 17
febr. 1902.
Bröms, Sven, afled 1693.
Burman, Johan Fredrik Konstantin (Conny), utgaf 1904
sina Minnen, hvilka 1905 följdes af Post skriptum.
Bygdén, Anders Leonard, blef 1904 bibliotekarie vid
Uppsala universitetsbibliotek. Sedan 1898 utgifver
han Svenskt anonym- och pseudonymlexikon.
Börjeson, Johan (John) Laurentius Helenus,
har ytterligare bragt till fulländning Carl IX:s
ryttarstaty, i Göteborg.
Calwagen, Ernst Gottfrid, afled i Uppsala d. 8
nov. 1906.
Carl IX, konung. Å sid. 156, rad. 34--35 står:
Rådsherrarne, hvilka synes; läs: Rådsherrarne,
hvilka synas.
Carl (Oscar Carl Vilhelm), prins. Fursteparet har
ytterligare en dotter Astrid, född d. 17 nov. 1905.
1. Carlson, Fredrik Ferdinand, blef
serafimerriddare 1882.
2. Carlson, Carl Fredrik Ernst,
tillhörde till och med 1905 års utgång Andra
kammaren, som 1903--04 insatte honom i
konstitutionsutskottet. Han fick där, liksom
förut i läroverksutskottet, tillfälle att arbeta för
och bringa till seger såväl sin idé om
en allmänt medborgerlig examen, hvars grundtankar
accepterats af 1899 års riksdag, som den stora
läroverksreformen i öfrigt (se C. von Friesen,
supplementet). Efter dennas genomförande utnämndes
C. till öfverdirektör och chef för den nya
öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk.
Från hans riksdagsmannaverksamhet är i öfrigt
att anteckna hans motioner 1899 om en mera
tidsenlig svensk namnlängd och 1900, att ändringar i
rikets vapen och flagga fordra gemensamt beslut af
konung och riksdag, hvilka bägge ledde till önskad
påföljd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
