- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:802

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ekelund, Olof Vilhelm - Ekgren, Carl Erik - Eklund, Pehr Gustaf - 5. Ekman, Carl Edvard - Ekman, Johan August - Elfving, Nere Albert - 2. Elmblad, Johannes Vilhelm Samuel - 4. Ericson, Carl Vilhelm - Eschelsson, Elsa Olava Kristina - 2. Essen, Hans Henrik von - 3. Essen, Fredrik von - Eugen Napoleon Nikolaus - Fahlbeck, Pontus Erland - Fallström, Carl Daniel - 2. Faxe, Arvid Gustaf - 5. Fersen, Fredrik Axel von - 6. Fersen, Hans Axel von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

naturromantiska illusionen att förnimma sig vara ett med
det omedvetna och skapande lifvet, Syner 1901. Med
denna mer och mer förinnerligade mystiska känsla
sammanhängde den allt djupare och djupare musikaliska
melankolien. Till detta kom i Melodier i skymning,
1902, ett för Ekelunds första diktning okändt moment:
erotiken, men ordet fattadt i platonisk mening
såsom en själens kyska längtan efter en syskonsjäl,
som han trott sig träffa, och hvars bild han endast
i skygga liknelser vågar framkalla. Elegier, 1903,
anslog delvis samma toner, men i dem låg en stegring
af själens upprördhet, och man fick ibland det
intrycket, att denne unge man tillhörde de skalder,
som stycke för stycke blödande offra sig själfva
åt »diktens marmorkalla gud». De flesta af dessa i
konstfull, men nervös, form framsprungna elegier äro
uttryck för ett namnlöst lidande, en världssmärta, en
nattstämning. Å andra sidan framträdde här tydligare
än förr skaldens dragning till grekiskt lif och
dess dionysiska ande. I den sjätte samlingen
In Candidum, 1905, når poetens försjunkande i
stämningen kanske djupare än någonsin. Själfva
orden förefalla honom för tunga för att antyda
det, som rör sig inom honom, och han söker genom
nya ljudsammanställningar och rytmiska upptäckter
aflocka språket större uttrycksmöjligheter än dess
teckenvärde besitter. Hafvets stjärna, 1906, slutligen
betecknar en kulmen och en kris. Själfbespeglingen har
nu blifvit monoman. Skalden förnimmer endast sitt eget
lidande, och det ser han i hallucinationer, på hvilka
han i ångest väntar. Allt annat är honom främmande,
och som en främling vandrar han genom länder och
städer bland människor, som äro honom likgiltiga. Och
han gitter endast lyssna till sitt eget lifs hemliga
gåta.

Hans lif är själfförbränning, ett osläckligt
begär. Ty den platonska Eros har tagit kroppslig
form. Häraf lifsleda, dödslängtan och förnimmelsen
af gränslös hopplöshet, fattigdom och beklämning. Men
också en sensuellt-religiös fantasi, som sammanblandar
lustan med det himmelska.»

Ogift.


Ekgren, Carl Erik, afgick ur stadsfullmäktige 1904,
allt framgent beklädande vice ordförandeplatsen.


Eklund, Per Gustaf, var äfven ledamot af 1903 års
kyrkomöte.


6. Ekman, Carl Edvard, afled i Göteborg d. 24
dec. 1903.


Ekman, Johan August, ledde förhandlingarna vid 1903
års kyrkomöte.


Elfving, Nere Albert. Moderns namn var Carolina Öberg.


Elmblad, Johannes Vilhelm Samuel, lämnade 1906
k. teatern.


4. Ericson, Carl Wilhelm, militär, riksdagsman,
var vid 1902 års val ej längre valbar i sin
gamla valkrets. Han blef 1903 generallöjtnant i
generalitetets reserv och inspektör för trängen.


* Eschelsson, Elsa Olava Kristina, Sveriges enda
examinerade kvinnliga jurist. Född i Norrköping d. 11
nov. 1861. Föräldrar; konsul Anders Olof Eschelsson
och Carolina Lovisa Ulrika Frestadius.

Student i Uppsala 1882, blef E. fil. kand. 1885,
hvarefter hon ägnade sig åt juridiska studier
och aflade juris kand.-examen 1892, den första och
hittills enda kvinna i Sverige, som aflagt
examen inför juridisk fakultet. Hon biträdde
sedermera vid domaregöromålen vid Uppsala läns
södra domsaga 1892–93, blef juris licentiat 1897
och promoverades s. å. till juris doktor, efter
försvar af afhandlingen Om begreppets gåfva enligt
svensk rätt
samt förordnades samtidigt till docent
i civilrätt vid Uppsala universitet. Fröken E. har
upprepade gånger haft förordnande att kortare och
längre tider föreläsa processrätt samt att leda
den teoretiskt propedeutiska undervisningskursen i
civilrätt och de viktigaste därmed sammanhängande
delarna af processrätten, äfvensom straffrättens
allmänna grunder, samt 1905–06 att förrätta
examination i kansliexamen.

Hon har i det af
Ernst Lehr 1901 i Paris utgifna arbetet Eléments
de droit civil scandinave
författat afdelningen om
svensk civilrätt, 1903 utgifvit Om civiläktenskapets
framträdande i svensk och utländsk rätt
samt 1904
Bidrag till läran om besittning enligt svensk
rätt. Besittningsbegreppet. En rättsencyklopedisk
studie
.


2. Essen, Hans Henrik von. Sonen Gustaf Adolf
Fredrik Wilhelm
, som afled 1874 (ej 1879),
blef 1863 serafimerriddare.


3. Essen, Fredrik von, har varit ledamot af
statsutskottet 16 (ej 12) riksdagar. Från 1902
hade han plats i talmanskonferensen till
och med 1906, då han afsade sig riksdagsmannaskapet.


Eugen Napoleon Nikolaus, svensk arffurste. En
samling af prins Eugens taflor utgåfvos 1905 under
titeln Svenska landskap, med en inledande essay af
O. Levertin: »Stockholmsnaturen i svensk dikt».


Fahlbeck, Pontus Erland, valdes 1902 af Göteborgs och
Bohus län till ledamot af Första kammaren, där han
spelat en mindre betydande roll, än man kunnat vänta,
vid alla riksdagar suppleant i lagutskottet. Han har
ytterligare utgifvit bl. a.: Sveriges författning och
den moderna parlamentarismen
, 1904 och andra delen
af Sveriges adel.


Fallström, Carl Daniel, är sedan 1905 gift
med Anna Larsson. Har ytterligare utgifvit
bl. a. diktsamlingarna I Gyllenrödt 1902 och Hvita
Syrener
1905.


2. Faxe, Arvid Gustaf, ansågs under sin statsrådstid
tillhöra konseljens mera liberala element och att
särskildt lifligt tillstyrkt Oskar I:s sanktion å de
tre ofrälse ståndens beslut om lika arfsrätt mellan
broder och syster.


5. Fersen, Fredrik Axel von, blef 1765
serafimerriddare.

6. Fersen, Hans Axel von. Brodern Fabian Reinhold
blef 1814 serafimerriddare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 20:22:50 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0802.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free