Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Hammarskjöld, Åke Hugo - Hammarsten, Olof - 2. Hartmansdorff, Jakob August von - 3. Hasselrot, Carl Birger - 2. Hazelius, Artur Immanuel - 2. Hedberg, Tor - Hedenstierna, Karl Josef Alfred - 3. Hederstierna, Fredrik Ludvig Salomon - 4. Hedin, Sven Adolf - 5. Hedin, Sven Anders - 2. Hedlund, Henrik - 3. Heidenstam, Carl Gustaf Verner von - Henschen, Salomon Eberhard - Hernlund, Carl Hugo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
togs han här i anspråk för offentliga uppdrag och
var bl. a. ledamot af Kalmar läns norra landsting
1884–87, 1890–1901 och 1904–05 (från 1898 som vice
ordf.). Från 1901 har han varit ordf. i Kalmar läns
norra hushållningssällskap. 1894–96 representerade
han Sevede och Tunaläns domsaga i Andra kammaren,
men då han, ehuru i hufvudsak konservativ och
protektionist, ställt sig skeptisk gentemot
fläsktullens nytta, blef han vid periodens slut
ej återvald, och det dröjde ända till 1902, innan
han af sin gamla valkrets återinsattes i riksdagen,
som han från denna tid oafbrutet tillhört. Genom sin
framstående talegåfva samt ganska mångsidiga insikter
och erfarenhet kom H. att snart bringas fram till
en framskjuten plats inom det konservativa lägret,
helst han älskade anslå en nyans moderatare färgton
än genomsnittselementen. Han insattes ock 1905
i konstitutions- och 1906 i statsutskottet. Vid
samma riksdag framträdde han som det nybildade
»nationella framstegspartiets» mest stridbara
man (också medlem af dess förtroenderåd) samt
väckte bl. a. uppmärksamhet genom den motion om
proportionella val till båda kamrarna, som väcktes af
honom och frih. Th. Adelswärd. Det var därföre nog ock
naturligt, att han kallades att som statsråd inträda
i den på dylik politisk grundval bildade Lindmanska
ministären d. 29 maj 1906. Han blef i densamma chef
för ecklesiastikdepartementet, väl närmast på grund af
det varma intresse för kyrkliga frågor, han tid efter
annan ådagalagt, bl. a. som lekmannaombud vid 1893,
1898 och 1903 års kyrkomöten, vid hvilka han varit
att räkna bland de moderata elementen.
H. blef 1902
led. af Landtbruksakad. och var 1895 led. af kommittén
ang. ändring i bevillningslagstiftningen samt 1897–98
i kommittén ang. jordägares rätt öfver vattnet på
sin grund.
Gift 1870 med Lucie von Krusenstjerna.
Hammarsten, Olof, afgick 1905 från rektoratet och
1906 från professuren.
2. Hartmansdorff, Jakob August von, var fullmäktig
i riksgäldskontoret 1823–29 och i riksbanken 1829–34
samt 1840–56.
Hasselrot, Carl Birger, tillhör fortfarande Första
kammaren och var ordf. i lagutskottet till och med
1904 års riksdag.
Hazelius, Arthur Immanuel.
Sonen Gunnar afled i
Stockholm d. 26 febr. 1905. Gift 1902 med Gina Broman.
Hedberg, Tor, har ytterligare utgifvit: Richard
Bergh, en studie 1903, Sånger och Sagor 1903, Karl
Nordström, en studie 1905, Reseminnen och konststudier
1905 samt författat de på scenen uppförda dramerna
Amor och Hymen 1904 och Ett hems drama 1906, m. m.
Hedenstjerna, Karl Josef Alfred, som afled i Stockholm
d. 12 okt. 1906, har ytterligare utgifvit: Svenssons,
berättelser och skizzer 1903, Ungt herrskap,
berättelser, skizzer och humoresker 1904, Olof
i Fornebo, en spelmanshistoria 1905, Petterssons
Lina 1906.
Hederstjerna, Fredrik Ludvig Salomon.
Sonen Carl Fredrik Wilhelm, född på Torsjö
i Jönköpings län d. 1 dec. 1861, blef
student i Uppsala 1880, juris kandidat därstädes 1886,
assessor i Svea hofrätt 1898, revisionssekreterare
1903, justitieråd 1905 och utnämndes d. 29 maj
1906 vid den Lindmanska ministärens bildande till
konsultativt statsråd.
Gift 1887 med Augusta
Sofia Lovisa von Dardel, dotter af öfverintendenten
F. L. von Dardel (se I: 221).
4. Hedin, Sven Adolf, var till sin död
i Stockholm d. 20 sept. 1905 ledamot af Andra
kammaren och tillhörde vid alla riksdagar från 1902
talmanskonferensen.
Hans Tal och Skrifter äro
1904–05 utgifna af V. Spångberg.
5. Hedin, Sven Anders, skildrade 1903 i
Asien i två delar sin sista stora färd (öfversatt på
flera språk) och utgaf 1904 Tibetanska äfventyr samt
1905 Sverige och den stora östern. H. begaf sig
hösten 1905 på ny upptäcktsfärd till det inre Asien.
2. Hedlund, Henrik, tillhörde Andra kammaren
till och med 1905 års utgång samt var 1904–05
led. af tillfälligt utskott och vid båda urtima
riksdagarna 1905 suppleant i det för behandling
af med unionens upplösning sammanhängande spörsmål
tillsatta särskilda utskottet.
3. Heidenstam, Carl Gustaf Verner von, har
ytterligare utgifvit Skogen susar, Berättelser
och sagor 1904 och berättelsen Folkungaträdet
– Folke Filbyter, med ämne från folkungatiden,
1905.
Gift 3: 1903 med Anna Margreta Charlotta
(Greta) Sjöberg.
Henschen, Salomon Eberhard, blef 1897 led. af
Vet.-akad.
* Hernlund, Carl Hugo,
skol- och kommunalman. Född i Lilla Edet
i Västergötland d. 13 okt. 1848. Föräldrar:
handlanden Johan Erik Hernlund och
Carolina Charlotta Wedberg.
Student i Uppsala 1867, blef H. 1875 fil.
kandidat och promoverades 1882 till fil. doktor,
efter försvar af afhandlingen Bidrag till svenska
skollagstiftningens historia under partitidehvarfvet
1718–1809. Han hade då sedan 1876 tjänstgjort
vid Stockholms läroverk samt som e. o. amanuens
vid riksarkivet 1875–80. Efter att 1882 förordnats
till t. f. byråchef i ecklesiastikdepartementet,
utnämndes han 1883 till lektor i historia och svenska
språket vid Visby allmänna läroverk, där han äfven
1883–84 var rektor. Sistnämnda år förordnades han
till rektor vid Nya elementarskolan i Stockholm,
hvilken post han ännu bekläder, från 1894 tillika
lektor i historia, geografi och modersmålet. Genom
hans kraftiga och energiska arbete har läroverket
beredts nya tidsenliga lokaler. Däremot ha en
del pedagogiska åtgärder från H:s sida uppväckt
mycken diskussion och från sina håll ådragit honom
skarpt klander.
Sin förtjänstfulla verksamhet som
skolhistoriker har H. fortsatt med att till den 1880
utgifna afhandlingen Skolordningsförslaget 1778
(i Stockh. gymn. årsberättelse) foga: Förslag och
åtgärder till svenska skriftspråkets reglerande
1691–1739 1883, <i>Vetenskapsakademien och Lars
Laurels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
