- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:806

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hernlund, Carl Hugo - Herrlin, Per Axel Samuel - Herslow, Carl Christian Peter - Hildebrand och Hildebrandsson - 1. Hildebrand, Bror Emil - 6. Hildebrand, Karl Emil Hildebrand - Hillberg, Carl Vilhelm Emil - 4. Hjärne, Gustaf Adolf - 6. Hjärne, Harald Gabriel - Hochschild, Carl Fredrik Lotharius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rättskrifningsförslag</i> 1888 (i Nya Elem.-skolans
årsberättelse), Johan Peter Lefrén och de
pedagogiska reformplanerna på 1820 talet
1899
(Festskrift vid Nya Elem.-skolans nya hus’
invigning), m. fl. afhandlingar. Tillsammans med
K. A. Melin har H. 1880 utgifvit Svensk läsebok
för läroverkens mellanklasser
och jämte R. Steffen
1894 Ferieläsning i svensk litteratur I–II.

I Stockholms stads häfder har H. inskrifvit sitt
namn som en nitisk och ovanligt dugande kommunalman,
och få kunna prestera en så lång lista å kommunala
uppdrag. Så har han varit stadsfullmäktig 1889–1903
och åter från 1905, ledamot af drätselnämnden
under en lång följd af år, af beredningsutskottet
1901–03, är ordf. i öfverstyrelsen för Stockholms
stads folkskolor och i kyrkofullmäktige, ledamot
af Klara församlings kyrkoråd och ordf. i dess
kommunalförening. Att hans kommunala verksamhet
för en tid afbröts 1903, därigenom att han då ej
omvaldes till stadsfullmäktig, berodde på, att det
var han, som formulerat admonitionen till Stockholms
arbetarinstitut i fråga om uthyrande af dess lokaler
(se Vannérus, A., II: 696) Om H. från flera håll
beskyllts för despotiska tendenser, råder dock ej
ens bland hans motståndare minsta tvifvel om hans
orädda och själfständiga skaplynne, lika litet som
om hans frigjordhet från eljes hos inflytelserika
kommunalmän ej så sällan skönjbara biafsikter.

Gift 1878 med Henrietta Amalia (Emy) Fatima Hedelius.


* Herrlin, Per Axel Samuel, filosof. Född i Östra
Vemmenhögs församling i Malmöhus län d. 30 mars
1870. Föräldrar: kyrkoherden Magnus Christian Herrlin
och Anna Carolina Maria Norén.

Student i Lund 1887,
blef H. fil. kand. därstädes 1889, fil.
licentiat 1891 och promoverades 1892
till fil. doktor, efter försvar af afhandlingen
Studier i Nicolaus’ af Cues filosofi, med särskildt
afseende på dess historiska betydelse
. Han förordnades
s. å. till docent i teoretisk filosofi vid Lunds
universitet. 1906 förflyttades han i samma egenskap
till Göteborgs högskola.

H. har väckt uppmärksamhet
som en skarpsinnig filosof af empirisk läggning
och med populärt framställningssätt. Bland hans
skrifter må nämnas: Renaissancens etik 1897–98,
Själslifvets underjordiska värld 1901, Snille och
själssjukdom
1903, Till ändamålsbegreppets historik
1903, Tillräknelighet och själssjukdom 1904, Filosofi
och fackvetenskap
1905.

Ogift.


Herslow, Carl Christian Peter, afgick vid utgången
af 1904 ur Malmö stadsfullmäktige.


Hildebrand och Hildebrandsson
(släktöfversikten). Enligt nyare forskningar
härstammar släkten från Bengt i Skånstorp, som
lefde i slutet af 1500-talet. Hans sonson Hillebrand
Bengtsson
, född 1669, d. 1734, var fader till den i
historiken upptagne Olof Hildebrand.


1. Hildebrand, Bror Emil. Utom hans under H. 2 och
3 upptagna söner har Bror Albin, född i Stockholm
d. 31 maj 1844, student i Uppsala 1863, där han 1871
aflade teologiska examina, och adjunkt vid Stockholms
h. realläroverk från 1887, gjort sig känd som hufvudredaktör
af Svenskt porträttgalleri från 1896.


* 6. <b>Hildebrand, Karl Emil Hildebrand,</i>
historiker, publicist. Född i Stockholm
d. 24 sept. 1870; son af H. 2.

Student i Uppsala 1888, blef H. 1891 fil. kand. och 1896
fil. licentiat därstädes samt promoverades 1898 till
fil. doktor, efter försvar af afhandlingen Johan III
och Europas katolska makter
. S. å. förordnades han
till docent i historia vid Uppsala universitet.

H., som tillika med A. Rydfors utarbetade
afd. Reformationstidehvarfvet i J. O. Ekmarks
»Läsebok till allmänna historien» 1896, bidrog 1897
till »Historiska studier. Festskrift tillägnad Carl
Gustaf Malmström» med Sveriges ställning till Antonio
Possevinos fredsmedling mellan Polen och Ryssland
1581–83
och tog 1899 i Arbetarnas föreningsrätt
till ordet i en aktuell fråga för dagen. På uppdrag
af Humanistiska vetenskapssamfundet att utarbeta
Stockholms stads och Upplands historia har H. 1900
utgifvit Urkunder till Stockholms stads historia
I: Stockholms stads privilegiibref 1423–1700
och
redigerar från 1902 (tillika med A. Erdmann) det stora
verket Uppland, skildring af land och folk. 1903–04
redigerade han äfven (jämte G. Lindgren) «Samfundet
S:t Eriks årsbok».

Tidigt intresserad af politik,
uppträdde H. redan 1893 som föredragshållare i
unionsfrågan i den Alinska skolans anda, hvars
konsekvenser han dock senare skyggade tillbaka
för. Ofta verksam i pressen för sina åsikter,
isynnerhet i »Stockholms Dagblad», knöts han så
småningom fastare vid denna tidning och blef 1904 dess
hufvudredaktör. Som sådan har H., som är en ifrig
anhängare af det proportionella valsättet, utöfvat
ett ej ringa inflytande bland sina meningsfränder,
särskildt under 1906 års händelser.

Gift 1900 med Elisabet af Geijerstam.


Hillberg, Carl Vilhelm Emil, har ånyo knutits till
Ranfts teatrar.


4. Hjärne, Gustaf Adolf, blef 1763
serafimerriddare.


6. Hjärne, Harald Gabriel, tillhör fortfarande Andra
kammaren, som 1903–05 valde honom till suppleant i
konstitutionsutskottet och vid båda urtima riksdagarna
till ledamot af särskilda utskottet för behandling
af med unionens upplösning sammanhängande spörsmål.
De i viss mån frisinnade tendenser, som under
1890-talet utmärkte H:s uppträdande, ha under hans
riksdagsmannatid åter förflyktigats, och han har ånyo
uppträdt i allt bestämdare, stundom rent våldsam,
högerriktning.

H., som 1903 blef en af de 18 i
Svenska akad. och 1905 led. af Vetensk.-akad., har
ytterligare utgifvit Östanifrån, minnen och utkast
1905 samt en del inlägg i dagens spörsmål.


Hochschild, Carl Fredrik Lotharius. Det i texten
(I: 504) förekommande porträttet är oriktigt,
det föreställer nämligen hans far, envoyén Carl
Hochschild
.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0806.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free