- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:807

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Holmberg, Gustaf Henrik Theodor - 7. Horn, Fredrik - 2. Hultkrantz, Johan Vilhelm - Husberg, Karl Sigfrid - Hyckert, Anders Jansson - 3. Höjer, Magnus Mauritz - 4. Höjer, Nils Jakob - 3. Höpken, Carl Fredrik von - Jensen, Alfred Anton - Johansson, Johan (i Noraskog) - Jonsson, Olof (i Hof) - 1. Juhlin-Dannfelt, Carl - 2. Jungstedt, Matilda Emilia Charlotta - 3. Jönsson, Ola - Karlfeldt, Erik Axel - Kerfstedt, Hilda Augusta Amanda - 3. Key, Ellen Karolina Sofia - 4. Kinmansson, Helfrid - Kjellén, Johan Rudolf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1. Holmberg, Gustaf Henrik Theodor, har
allt oftare tagit till orda i dagens frågor, särskildt
i tidskriften Sveriges väl. Särskildt under och efter
unionskrisen har H. uppträdt mot allt »samröre»
med norrmän och danskar, hvilka enligt hans åsikt
visat ett mot Sverige afvogt sinnelag. Utan tvifvel
är H. besjälad af ett varmt fosterländskt uppsåt,
om ock meningarna äro delade om lämpligheten att
beträda de af honom utstakade vägarna.


7. Horn, Fredrik, blef 1778 serafimerriddare.


2. Hultkrantz, Johan Vilhelm, var led. af den 1902
tillsatta universitetsexamenskommittén.


Husberg, Karl Sigfrid, tjänstgjorde som
konsultativt statsråd till juni 1905, då han
efter C. von Friesens död kallades till chef
för ecklesiastikdepartementet. Tillsammans med
öfriga medlemmar af den Ramstedtska regeringen
afgick han från sin post d. 2 aug. 1905 och blef
s. å. landshöfding i Älfsborgs län. Vid 1905–06 års
riksdagar representerade han Norrbottens län i Första
kammaren, där han intog en tillbakadragen hållning.


Hyckert, Anders Jansson, var fullmäktig i
riksgäldskontoret 1810–12 (ej 1809–10).


3. Höjer, Magnus Mauritz, är fortfarande
medlem af Andra kammaren, som 1903–06 insatt honom
i bevillningsutskottet. 1906 utgaf han Sveriges
nyaste historia
.


4. Höjer, Nils Jakob, är vid sidan af sitt
lektorat rektor vid Stockholms nya samskola
(Whitlockska skolan) från 1903.


3. Höpken, Carl Fredrik von, blef 1769
serafimerriddare.


Jensen, Alfred Anton, har ytterligare utgifvit
Jaroslav Vrchlichy, en litterär studie, 1904, Svenska
bilder i polska vitterheten
1904, Tsardömet vid
skiljovägen
, nutidsskildringar från Ryssland, 1905.


Johansson, Johan (i Noraskog), afled under pågående
session i riksgäldskontoret d. 2 febr. 1905.


Jonsson, Olof (i Hof), tillhör fortfarande Första
kammaren. Trots han oemotsagdt inräknas bland dennas
kunnigaste och skickligaste debattörer, har han på
grund af sin från majoriteten afvikande tullpolitiska
hållning ej nått plats i ständigt utskott. Han var
1906 vice ordförande i Gäfleborgs läns landsting och
fungerar fortfarande som bankofullmäktig.


1. Juhlin-Dannfelt, Carl, afled å Djursholm d. 2
sept. 1904.


2. Jungstedt, Matilda Emilia Charlotta, lämnade
1906 k. operan. Hon blef gift 2: 1905 med
artisten Fritz Emanuel Reuterswärd.


Jönsson, Ola (i Kungshult), afled i Stockholm d. 17
april 1904.


* Karlfeldt, Erik Axel, skald. Född i Folkärna socken
i Dalarne d. 20 juli 1864. Föräldrar: landtbrukaren
Erik Eriksson och Anna Jansson.

Student i Uppsala
1885, blef K. fil. kandidat därstädes 1892. Han
tjänstgjorde under de följande åren som lärare vid
Djursholms samskola 1893–95 och
vid Värmlands folkhögskola 1895–96, hvarefter
han återvände till universitetet och blef
fil. lic. 1898. Han ingick därefter vid
k. biblioteket, men lämnade denna tjänstgöring,
sedan han 1903 blifvit bibliotekarie vid
k. landtbruksakademien och därjämte 1905 anställts vid
Svenska akademiens Nobelinstitut, såsom sakkunnig i
fråga om engelsk litteratur.

1895 framträdde K. som
skald med Vildmarks- och kärleksvisor, och redan denna
hans första diktsamling röjde, att vår litteratur
riktats med en diktare af säregen individualitet,
den där i fulltonig lyrik ger uttryck åt ett
äkta uppsvenskt kynne, väl förtrogen med lifvet,
naturen och människorna i den bygd, där han fostrats
och uppväxt. Han framträder som kraftens och den
oförfärade manlighetens dyrkare, men visar sig äfven
härmed förena »längtans klingande strängaspel». Än
mera framträdde hans egendomligheter i hans två
följande diktsamlingar: Fridolins visor 1898 samt
Fridolins lustgård och Dalmålningar på rim 1901
(sammanförda under titeln Fridolins poesi.) Han har
här gifvit ett ypperligt uttryck åt dalkarlslynnet i
titelfiguren Fridolin, hvilken i Karlfeldts diktning
framstår lika lefvande som Fredman i Bellmans och
tydligen är i åtnjutande af diktarens hela sympati,
såsom i åtskilligt en skapelse af hans eget kött
och blod. Han presenteras som »en studerad karl af
bondestam, hvilken återvändt till fädernas värf,
en mycket själfständig och egendomlig man, som icke
försmår njutningen och nöjet utan, trots han nått
medelåldern, har kvar sitt friska ungdomliga begär
efter glädje och lifsnjutning. Han älskar dansen
och den muntrande drycken, vänner och människors
barn, stolt öfver sin odal, stolt öfver sitt namn,
ödmjuk inför Herren, sträng mot dem, som bete sig
fegt eller fräckt». I Fridolins mun får så skalden
tillfälle att lägga sina stämningar och intryck och
framträder alltigenom som den från all förkonstling
främmande kärnfriskhetens sångare, hvars dikter
också lyckats i sällsynt grad finna gensvar i den
svenska allmänhetens hjärtan. Han blef 1904 led. af
Sv. akad.

Ogift.


Kerfstedt, Hilda Augusta Amanda,
född Hallström, har ytterligare utgifvit Susanne,
ett ungt hjärtas historia, 1903.


3. Key, Ellen Karolina Sofia, utgaf 1905–06
ytterligare två delar Lifslinjer, hvardera i
två delar, Folkbildningsarbetet 1906, hvarjämte
hon s. å. utvecklade sina meningar i
dagens stridsfrågor i Några tankar om Skandinavismens
framtid
.


4. Kinmansson, Helfrid, född Torsslow,
afled i Stockholm d. 12 mars 1906.


Kjellén, Johan Rudolf, valdes vid ett fyllnadsval
i juni 1905 till ledamot af Andra kammaren för
Göteborgs stad och återvaldes vid de ordinarie valen i
sept. s. å. I riksdagen har han vunnit uppmärksamhet
som en formfulländad talare, den där med i öfrigt
utprägladt konservativ läggning ej kunnat hittills
förlika sig med den proportionella valprincipen. Vid
1906 års riksdag var han ledamot af ett tillfälligt
utskott.

1905 utgaf han det genom originella
synpunkter intresseväckande arbetet Stormakterna, I–II.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 15:43:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0807.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free