Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjöstedt, Bror Yngve - Sjöstrand, Carl Eneas - 2. Skjöldebrand, Anders Fredrik - Smith, Lars Olsson - 14. Sparre, Carl - 17. Sparre, Axel Wrede - 23. Sparre, Nils Gustaf Alexander - 25. Sparre, Fredrik - 1. Sprengtporten, Johan Vilhelm - 2. Sprengtporten, Jakob Magnus - 6. Staaff, Karl Albert - Steffen, Linus Richard - Stille, Johan Albert - 3. Stjernström, Louise Elisabet - 3. Swartz, Jacob Erik - Söderberg, Hjalmar Emil Fredrik - 5. Tamm, Gustaf (Gösta) - 2. Taube, Edvard Didrik - 3. Taube, Vilhelm Ludvig - 5. Taube, Evert Vilhelm - Tawast, Johan Henrik - 4. Tersmeden, Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och deltog som Sveriges ombud i den tredje
internationella ornitologiska kongressen i Paris
1900. Redaktör af »Entomologisk Tidskrift»
1901, blef S. 1902 professor och intendent
vid naturhistoriska riksmuseet.
S., som 1900–04
utgifvit det omfångsrika verket: Monographie
der Termiten Africas mit Anhang, blef, tack vare
enskild frikostighet, 1905 i tillfälle att göra sig
förtrogen med äfven Östafrikas djurvärld. I april
1905 landsteg han vid Tanga i Östafrika, där han
värfvade en karavan af 80 man, med hvilken han
begaf sig till Afrikas högsta berg, Kilmandjaro,
hvartill han framkom efter 16 marschdagar.
Å bergets sydvästra sluttning uppförde han vid
bergets kulturzon vid en höjd af 1,300 meter
en station som utgångspunkt för zoologiska
studier (Kibonoto). Expeditionens mål var
zoologisk undersökning af Kilmandjaro, det innanför
liggande något lägre Meruberget och kringliggande
Massaistepper. Kilmandjaro undersöktes ock
ända till den ishöljda hjässan (6,010 meter),
liksom Meruberget under två bestigningar
ända till toppen och den rundtom bergen
belägna trakten. Expeditionen bringade ett i
vetenskapligt afseende rikt resultat. Ej mindre
än 137 bärarlaster zoologiska samlingar, jämte
etnografiska föremål, afgingo från stationen
till kusten vid S:s afresa till hemlandet,
dit han anlände i augusti 1906. Vet.-akad. har ock
beslutit utgifva en sammanhängande publikation öfver
färden.
Ogift.
Sjöstrand, Carl Eneas, afled i Stockholm d. 14
febr. 1906.
Skjöldebrand, Anders Fredrik, blef serafimerriddare
1817.
Smith, Lars Olsson. Hustruns namn är Maria Lovisa
Kalldin; ej Maria Lovisa Collin.
14. Sparre, Carl, blef serafimerriddare 1782.
17. Sparre, Axel Wrede, afled d. 19 jan. 1772
(ej 1770).
23. Sparre, Nils Gustaf Alexander, som senast i
sept. 1906 omvaldes till ledamot af Första kammaren,
har från 1896 oafbrutet fungerat som dess talman.
25. Sparre, Fredrik, blef 1782 serafimerriddare.
1. Sprengtporten, Johan Vilhelm, blef
serafimerriddare 1794.
2. Sprengtporten, Jakob Magnus, blef 1778
serafimerriddare.
6. Staaff, Karl Albert. Den Staaffska ministären grep
sig genast med en arbetsamhet och initiativkraft, som
vunnit erkännande äfven af utpräglade motståndare,
an med uppgifter å skilda områden. I mångt och
mycket kröntes ock dess arbete med framgång. Så
genomdrefs lagar om villkorlig frigifning och
villkorlig dom, beslut fattades om Bodenfästningens
fullbordande, folkskollärarna erhöllo en välbehöflig
löneförbättring, en lag fattades mot bolagens ohejdade
jordförvärf i Norrland, handelstraktat ingicks med
Tyskland, diplomatien organiserades i mera tidsenlig
och praktisk riktning, o. s. v. En försvarsplan
uppgjordes med närmare samverkan mellan armé och
flotta. Däremot förkastades ministärens storslagna
förslag till ordnande af Grängesbergsfrågan och om
höjande af det bevillningsfria minimum.
Den Staaffska ministären såg
dock sin hufvuduppgift i rösträttsfrågans lösning. Den
upptog i sådant syfte liberala samlingspartiets
förslag från 1905 eller allmän rösträtt med
majoritetsval för alla män af minst 24 års ålder,
som fullgjort sina skyldigheter till stat och kommun,
med den ändring att enmanskretsar skulle förekomma
äfven i de större städerna och omval förekomma, om
ej någon kandidat vid första valet erhållit absolut
majoritet. Förslagets utsikter ansågos länge stora,
och det omfattades med stor sympati af skilda lager
inom nationen. På sistone fylkades dock i Första
kammaren öfverväldigande majoritet kring programmet:
proportionella val till båda kamrarna, medan k. m:ts
förslag i Andra kammaren antogs med 134 röster
mot 94. Dagen efter detta beslut, d. 16 maj 1906,
ingåfvo utrikesministern Trolle och krigsministern
Tingsten sina afskedsansökningar, som det uppgifves
af missnöje öfver vissa delar af S:s yttrande i
rösträttsdebatten i Andra kammaren. Den öfriga
delen af ministären begärde af konungen tillstånd
att före nästa riksdag få utlysa nya val till Andra
kammaren; i motsatt fall blefvo de föranlåtna att
anhålla om afsked. Konung Oscar svarade, att han icke
ansåge det »vare sig logiskt eller parlamentariskt
riktigt att upplösa en kammare, som bifallit en
k. proposition». Afskedsansökningarna vidhöllos
då, och d. 29 maj 1906 bildades på grundvalen:
proportionella val till båda kamrarna den Lindmanska
ministären.
Under mellantiden från rösträttsdebatten
biföllo båda kamrarna med stor majoritet k. m:ts
förslag om nya och skärpta bestämmelser mot den
anarkistiska och försvarsnihilistiska agitationen,
hvilka inom det socialistiska lägret väckte stor
förbittring.
Föreningen Verdandis i texten omnämnda
stiftande skedde 1882 (ej 1883).
Steffen, Linus Richard, blef 1906 rektor vid Visby
allm. läroverk.
Stille, Johan Albert. Sonen Max afled under affärsresa
i Berlin 1906.
3. Stjernström, Louise Elisabeth, föddes 1812
(ej 1827).
3. Swartz, Jakob Erik.
Sonen Carl Johan Gustaf,
som är en ifrig anhängare af proportionella val,
utnämndes d. 29 maj 1906 till statsråd och chef för
finansdepartementet i den Lindmanska ministären.
Söderberg, Hjalmar Emil Fredrik, har 1906 äfven
uppträdt som dramatisk författare med Gertrud.
5. Tamm, Gustaf (Gösta), afgick ur statsrådet d. 29
maj 1906 jämte den Staaffska regeringens majoritet.
2. Taube, Edvard Didrik, blef
serafimerriddare 1748.
3. Taube, Vilhelm Ludvig, blef serafimerriddare
1748.
5. Taube, Evert Vilhelm, blef 1783 serafimerriddare.
Tawast, Johan Henrik, blef serafimerriddare 1825.
4. Tersmeden, Fredrik, blef 1816 serafimerriddare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
