riksråd. Född d. 8 sept. 1662 i Söderberke prästgård i Dalarne. Föräldrar: kyrkoherden Laurentius Petri Ferneboensis och Anna Blackstadia.
Efter slutade studier i Uppsala och tio års utländska resor, ingick B. 1695 i kansliet och blef fyra år därefter registrator i utrikesstatsexpeditionen. År 1704 hofråd hos änkedrottningen Hedvig Eleonora och i denna egenskap adlad 1705, vann han alltmer och mer hofvets förtroende. 1714 blef han statssekreterare. 1719 blef B. friherre och under sitt förut varande namn introducerad på riddarhuset.
Upphöjd 1731 i grefligt stånd, delade han åtta år därefter det gamla mösspartiets fall och drog sig undan till privatlievet. Död d. 8 mars 1743.
Gift 1700 med Anna Elisabet Göthe.
Af hans söner började Ulrik, f. 1718, å den militära banan, där han, som bl. a. deltog i 1741 års finska krig, slutligen avancerade till öfverste. Han blef 1754 guvernör för hertig Carl (sedermera Carl XIII). Som politiker slöt han sig till Hattarna, blef af dessa 1769 framskjuten till riksråd, men entledigades från denna värdighet i maj 1772 efter Mössornas seger. Efter Gustaf III:s revolutionin kallades han åter i rådet, men afled redan d. 2 dec. 1772.
Han var gift med friherrinnan Katarina Ebba Horn, Fredrik
I:s f. d. älskarinna.
