riksdags- och kommunalman, landthushållare. Född i Stockholm d. 12 febr. 1824. Den föreg. brorsons sonson. Föräldrar: kammarherren, grefve Corfitz Beck-Friis och grefvinnan Eva Ulrika Barck.
B. blef 1840 student i Lund, hvarest han 1844 promoverades till filosofie doktor. Han ägnade sig därefter åt den diplomatiska banan, med anställning vid skilda europeiska hof, ända tills han 1852 öfvertog förvaltningen af egendomen Fiholm. Sedan härtill 1859 tillkommit Börringe kloster, hade han från denna tid om hand hela grefskapet, fastän han först 1870 efter faderns död blef formlig innehalvare af detsamma.
Redan 1844 tjänstgjorde B. som extra caput och riddarhuskanslist och bevistade som hufvudman för sin ätt alla följande ståndsriksdagar, hvarunder han bl. a. var ledamot af riddarhus-bevilluings- och konstitutionsutskotten samt 1865 valdes till statsrevisor. Efter den, trots hans motstånd, genomdrifna representationsförändringen, företrädde han under två perioder, eller under riksdagarna 1867--84, Malmöhus län i riksdagens första kammare. Om det stora och obestridda anseende, han här åtnjöt, vittnar icke endast hans ständiga ledamotskap af statsutskottet utan ock den omständigheten, att han allmänt utpekades såsom den lämpligaste för talmansposten vid en eventuel ledighet. Han anslöt sig tillden s. k. »skånska», i ett visst samförstånd med Andra kammarens landtmannaparti opererande, fraktionen af kammaren, ehuru han 1883 kom att skilja sig från densamma i fråga om de stora Posseska förslagen.
I hemorten var han under en lång tid länets mest betrodde man, var 1870--83 ordförande i Malmöhus läns landsting, innehade samma post 1873--82 i dess hushållningssällskap och 1880--91 i styrelsen för Alnarps landtbruksinstitut m. m. Han blef 1881 hedersledamot af landtbruksakademien. Död å Börringe kloster d. 16 april 1897.
Gift 1851 med Stina Nordenfeldt.
