biskop. Född omkring 1515 i Bolinge socken i Uppland, kallades B., sedan han erhållit magistergraden, af konung Johan III till dennes hofpredikant och inleddes i dennes liturgiska reformationsplaner. Hans stora medgörlighet i detta hänseende belönades af konungen först med kyrherdebeställningen i Gefle 1581 och sedan med biskopsstolen i Västerås 1589. Det oaktadt kom B. tämligen lindrigt från räfsten på Uppsala möte och utsågs till och med att sätta kronan på Sigismunds hufvud. Men härmed hade hans lyckas stjärna uppnått höjdpunkten. På riksdagen i Örebro 1606 ställdes B. till rätta för delaktighet i liturgiens antagande, för det han hållit Sigismunds parti och härbergerat den som konungamördare misstänkte och häktade Petrus Petrosa. Dessa anklagelser hade mot honom blifvit framställda af en hans afundsman, kyrkoherden Erik i Badelunda, hvilken, sedan B. tvärtemot sitt nekande blifvit sakfälld och afsatt utnämndes till hans efterträdare. Emellertid uppdagades om denne så grofva brott, att han miste hufvudet och B. blef efter några veckors suspension åter insatt i sitt ämbete, som han sedan innehade till sin död hvilken inträffade 1618 i den höga åldern af 103 år.
Gift tre gånger: 1: med Gudelina Elofsdotter från Delsbo; 2:
med Magdalena Larsdotter från Stockholm, och 3: med
Marit, prästänka från Björskog.
