litteratör. Född på Lagersfors bruk i Västergötland d. 18 aug. 1820; son af bruksförvaltaren Carl Gustaf Bergman och Gustafva Magdalena Thun.
Efter några års studier vid Lunds universitet. -- B. blef student därstädes 1842 -- begaf han sig 1847 till Stockholm, där han kort därpå uppträdde som författare till några tendensskrifter: Den religiösa frågan 1848, Den sociala frågan 1848, och en »social roman», benämnd Clara Vinqvist 1849. Året innan B. kom till Lund hade han vistats en tid hos sin farbror öfverste Berndt Bergman, f. d. adjunkt hos Carl XIV Johan och adlad von Schinkel, och då kommit i tillfälle att genomgå någon del af dennes vidlyftiga anteckningar öfver händelser i Sveriges nyare historia. Han erhöll nu uppdrag att granska och redigera dessa anteckningar, af hvilka första delen utkom 1862 under titeln: Minnen ur Sveriges nyare historia, samlade af B. von Schinkel, öfverste, f. d. adjutant hos konung Carl XIV Johan, författade och utgifne af C. W. Bergman, och den åttonde (den sista af B:s hand) 1856. B. afled den 5 juli 1857.
Gift 1856 med Vilhelmina Munthe.
