drottning Lovisa Ulrikas lektör. B. var född i Lausanne 1723 och inkallades 1760 till Sverige såsom lektör åt drottning Lovisa Ulrika. Utrustad med omfattande kunskaper, säker urskillning, fin takt och ett intagande väsende, därtill redbar och pålitlig, blef han inom kort den kungliga familjens förtrogne, »en betydande hofman, en hemlig minister, men uppenbar favorit». Han invigdes i statens hemligheter, användes som underhandlare med främmande ministrar och blef den medelpunkt, kring hvilken tidens politiska planer och företag hvälfde sig, så vidt de utgingo ifrån eller närmare berörde hofvet. Behöflig som underhandlare äfven utom landet, utnämndes B. 1767 till riddare af Nordstjärne-orden, för att, genom den på en gång mycket och intet sägande titeln »chevalier», ha öppet tillträde till alla kretsar. Då hofpartiet beslutit, att kronprinsen skulle anträda en resa till Frankrike, i hufvudsakligt ändamål att förvissa sig om konung Ludvigs bistånd vid en tilltänkt regementsförändring, afsändes B. förut för att träffa förbindelse med hertig de Choiseul och förbereda prinsens emottagande. Då Gustaf uppstigit på tronen fick B. ofta det svåra och obehagliga uppdraget att medla mellan honom och hans mor, hvilken aldrig kunde förlåta sin son att hafva från en verklig regent nedsatt henne till blott och bart änkedrottning. Vid 1772 års revolution var B. det osynliga, men mäktigaste verktyget i Gustafs hand. Det var han, som förhandlade med den skarpsynte och sparsamme franske ministern Vergennes; det var han, som förde förhandlingarna med köpmannen Le Grand, och genom hvars hand alla penningar gingo till konungen genom Grillska kontoret. Efter revolutionen ansåg sig B. mera umbärlig och drog sig i stillhet tillbaka. Genom Lovisa Ulrikas och Gustaf III:s frikostighet, samt årliga pensioner från Spanien och Frankrike ägde han allt hvad han behöfde för sitt bord, det enda nöje, för hvilket han hade någon böjelse. Hans hus, det anspråkslösa stället vid Ulriksdal som efter honom kallades Beylonshof, var samlingsplatsen för hela den förnäma, litterära, artistiska och sköna världen. Ministrar, statsmän och konstnärer uppsökte här den anspråkslöse »chevaliern», hvars omdömen ansågos lika ofelbara vare sig de rörde statskonstens, vitterhetens och vetenskapernas kraf, eller modets och -- kökets angelägenheter.
B:s dödsdag inträffade d. 12 nov. 1779.
