riksråd. Född 1547; en tredje bror till de båda föregående. Genom sin höga börd, sina stora själsgåfvor och utmärkta bildning vann Ture B. tidigt ett afgjordt företräde framför de flesta af sina samtida.
Vid tjugufem års ålder utnämnd till ståthållare på Kalmar slott, blef han efter hvartannat hofmästare hos drottning Katarina Jagellonica; riksråd 1586; öfversteskattmästare och kammarråd; häradshöfding i Åkerbo härad och lagman i Tio härads lagsaga 1593.
1585-86 deltog han som sändebud i fredsunderhandlingarna med Ryssland och var en af de svenska ädlingar, som åtföljde konung Sigisniund på hans första resa till Polen 1587. När han, vid konungamötet i Reval, jämte några andra af rådet, undertecknat en skrifvelse, hvarigenom man sökte afböja Sigismunds plötsliga återkomst till Sverige, föll han i ogunst hos Johan III och afsattes från sina ämbeten och förläningar, men återfick dem kort före konungens död. Kort därefter afsändes han i en beskickning till Polen, för att underrätta Sigismund om Uppsala mötes beslut och fordra hans bekräftelse af detsamma. Sedan en fullkomlig söndring inträdt emellan hertigen och Sigismund, höll sig B. troget till den senare och undvek sorgfälligt att deltaga: i de riksdagar hertigen utlyste för att tilltvinga sig större makt.
1598 utsedd att, jämte Gustaf Banér, afgå till Polen för att rättfärdiga de åtgärder, som i Sverige blifvit vidtagna under konungens frånvaro, flydde båda öfver till Danmark och därifrån till Sigismund. De kommo med honom samma år tillbaka till fäderneslandet, och sedan de efter Stångebroslaget blifvit utlämnade till hertig Carl, ställdes de till rätta i Linköping, där deras uppsnappade bref begagnades till deras fällande, hvarefter B. tillika med sin svåger, Gustaf Banér m. fl. afrättades å Linköpings torg d. 20 mars 1600.
Gift 1581 med sin broder Hogenskilds svägerska grefvinnan
Margareta Sture.
