- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
3. Björck, Albert Vilhelm

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

3. Björck, Albert Vilhelm,

ämbetsman, pollitiker. Född i Göteborg d. 17 aug. 1812, den föregåendes farbroder och son af professor E. D. Björck i hans senare gifte med Johanna Charlotta Roos.

Student i Uppsala 1829, aflade B. följande året hofrättsexamen och anställdes 1835 som kanslist vid rådhusrätten i Göteborg. Sedermera befordrad till civilnotarie i samma stads kämnersrätt, valdes han 1844 till rådman af litterata klassen, hvilken befattning han tillträdde s. å. Hans intresse för de politiska frågorna, väckt under en tid, då indragningsmakten befann sig på höjden af godtycklighet och sedermera underhållet genom läsning, erhöll en bestämd riktning, sedan B. efter att ha blifvit vald till ledamot af statsrevisionen 1847, vid 1850 års riksdag ingick som ledamot af borgareståndet. Redan vid sitt inträde på den politiska banan ställde sig B. i den liberala oppositionens leder, som då ännu sammanhöllos af Petrés bjudande stämma och Billströms fasta ledning. Hans val förnyades sedan till hvarje riksdag under det gamla statsskicket, hvarunder han intog en allt mer och mer framstående ställning och slutligen blef den egentliga ledaren af majoriteten inom borgareståndet speciell genom sin dominerande ställning i det mäktiga statsutskottet, af hvilket han från och med 1856-58 års riksdag var ständig ledamot, efter att föregående riksmöte haft plats i konstitutionsutskottet, där han författade borgare- och bondeståndens gemensamma reservation mot utskottets dechargebetänkande, och hvilken innehöll skarpa anmärkningar mot den dåvarande konservativa regeringen. Framför allt koncentrerades hans sträfvanden å representationens ombildning, och en af honom 1853 väckt motion föranledde en brytning med ståndsprincipen, som banade väg för den stora reformen, då husägare i städerna erhöllo valrätt och valbarhet i borgareståndet, hvarigenom inträde där bereddes för en Aug. Blanche, L. J. Hierta, m. fl. B., som 1860-68 var bankofullmäktig togs äfven i anspråk för flera kommittéer, bl. a. 1865 års unionskommitté.

Efter representationsreformen hade han under första valperioden plats i Andra kammaren, liksom förr arbetande i statsutskottet, och härstammar från denna tid hans på sin tid mycket omtalade plan för förvaltningens ordnande. Vid periodens slut bragtes han dels af sjuklighet dels ock måhända af missnöje öfver, att ställningen i Andra kammaren utvecklats på ett sätt, motsatt det, hvarpå han och hans politiska vänner hoppats, att undanbedja sig omval. Han blef nu 1871 justitieborgmästare i Göteborg, på hvilken plats han verkade till 1883, och afled i Göteborg d. 23 juli 1885.

Såsom ledamot af det första ordinarie kyrkomötet väckte B. förslag om förberedande åtgärder för statens och kyrkans åtskiljande samt om skolornas emancipation från kyrkan genom religionsundervisningens öfverlämnande åt prästerskapet. Med moderation förde han den fria forskningens talan. På samma gång han med bestämdhet påyrkade en större humanistisk bildning för prästerna, motsatte han sig försöket att skapa prästseminarier, oberoende af universitetsbildningen, samt fordrade större frihet för prästerna att söka anställning och för församlingarna i valet af sina själasörjare.

Gift med Ulrica Törnqvist.


The above contents can be inspected in scanned images: I:99, I:100

For more information about this person, see Project Runeberg's Nordic Authors.

Project Runeberg, Sat Jan 3 02:30:54 1998 (runeberg) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/bjorckav.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free