läkare, filantrop. Född d. 16 okt. 1760 i Ystad. Föräldrar: tullskrifvaren och bryggaren Johan Brandt och Elisabeth Bjure.
1779 student i Lund och medicine doktor 1790, blef B. två år därefter läkare i hufvudstaden och vann inom kort en indräktig praktik. Han gjorde sig snart känd för en storartad välgörenhet och uppoffrade stora summor för inrättandet af välgörenhetsanstalter och söndagsskolor i hufvudstaden och landsorten. Vid 1809 års riksdag beslöto ständerna att genom en tacksägelseadress betyga honom sin aktning. Härpå följde två år senare hans utnämning till generaldirektör för Stockholms stads alla barmhärtighetsanstalter, hvilken befattning upphörde 1813, då särskilda styrelser öfver dem inrättades. Död d. 23 juli 1822.
Gift 1814 med Ulrika Carolina Leijdell.
