präst, historisk författare. Född d. 10 aug. 1786 i Tommarp i Skåne. Föräldrar: kyrkoherden Nils Nilsson Bruzelius och Johanna Charlotta Sommar.
B. blef student i Lund 1799 och filosofie magister vid samma universitet 1805. Sedan han året 1807 i Stockholm bevistat Berzelii kemiska föreläsningar, kallades han 1808 till kemie docent i Lund och utnämndes till e. o. akademie-adjunkt i historia 1817. Prästvigd 1819, erhöll han 1824 fullmakt som kyrkoherde i Löderups och Hörups församlingar af Lunds stift och utnämndes till prost 1826. Under sin skolläraretid ifrade B. mycket för den Pestalozziska undervisningsmetoden, utgaf en öfversättning af Pestalozzis elementarböcker I 1812 och tillämpade denna pedagogik vid en af honom själf inrättad förberedande skola. Mest bekant är han likväl såsom författare till den bekanta skolboken: Sveriges historia för ungdom, för hvars första afdelning, Hedniska tidehvarfvet, han 1822 af Svenska akademien erhöll det Lundbladska priset. Han har äfven författat några andra skrifter i olika ämnen, af hvilka de antikvariska äro införda i tidskriften Iduna. Ledamot af åtskilliga lärda samfund. Död på sin egendom i Gyllerup i Skåne d. 29 jan. 1855.
Gift 1826 med Sofia Vilhelmina Johansson.
