skriftställare. Född d. 11 mars 1795; den föregåendes sonson och son af vice presidenten i Göta hofrätt Johan Magnus Crusenstolpe och Kristina Charlotta Nymanson.
Liksom far och farfar, i hvilken senares hus C. tillbragte sina barnaår, valde han juridiken till lefnadsyrke och antogs, sedan han vid Lunds universitet, efter tre års studier, aflagt examen för rättegångsverken, 1814 till auskultant i Göta hofrätt. Hans anställning i expeditionsutskottets kansli under riksdagen 1817-18 och samtidiga utnämning till kanslist i justitierevisionen föranledde honom att 1820 öfvergå från Göta till Svea hofrätt, i hvilken han sistnämnda år undfick häradshöfdingefullmakt och befordrades till adjungerad ledamot.
Tillförordnad landssekreterare i Skaraborgs län 1821-22, där han hade en gynnare och vän i vice landshöfdingen C. Ehrenborg, hvilken, då han 1823 valdes till riksens ständers justitieombudsman, antog C. till sekreterare i justitieombudsmansexpeditionen. Åter entledigad från denna befattning af justitieombudsmannen Törnebladh vid Ehrenborgs i sept. s. å. timade död, förordnades C. 1824 att förvalta ett revisionssekreterareämbete och befordrades året därpå till assessor i Svea hofrätt, från hvilket ämbete han tog afsked 1834.
Af naturen i flera afseenden rikt utrustad, skulle C. i hvilken ställning som helst blifvit bemärkt; omständigheterna gjorde honom för en tid till en märkvärdig man, om också på bekostnad af hans lifs lycka. Såsom utgifvare af den konservativa tidningen Fäderneslandet 1830-33, hade C. i hög grad vunnit konung Carl Johans ynnest. Några förhoppningar, som slogo fel - några missräkningar, dem hans hetsiga inbillning förstorade, förvandlade honom i ett ögonblick från en lofsjungande beundrare till den bittraste fiende och gjorde honom för all tid till en skoningslös häcklare af Carl Johan och hans regering. Från 1834 uppträdde han med en alldeles egen memoarlitteratur under olika titlar, såsom: Skildringar ur det inre af dagens historia (De frånvarande och De närvarande), 1720-1772-1809; Portefeuille, Historisk tafla af f. d. konung Gustaf IV Adolphs första lefnadsår; Ställningar och förhållanden behandlade i bref. Några yttranden i det andra af dessa bref ådrogo honom en tryckfrihetsprocess, som slutade med att C. 1838 dömdes till tre års fängelse på Vaxholms fästning. Hans fängelsestraff utöfvade emellertid intet synbart hinder i hans skriftställareverksamhet. Han utgaf därunder flera skrifter, bland annat flera nya häften af »Ställningar och förhållanden», hvilken skrift, slutligen förändrad till månadsskrift, han fortsatte ända till sin död. I närmaste samband med den nämnda memoarlitteraturen stå C:s historiska skildringar och romaner: Morianen eller Holstein-Gottorpska huset i Sverige: Carl Johan och Svenskarna; Huset Tessin under enväldet och frihetstiden, m. fl., i hvilka en blandning af sanning och dikt lämnar läsaren i ovisshet om det varit författarens afsikt att underhålla eller rent af mystificera.
Som stilist intager C. i vår litteratur ett af de förnämsta rummen. Hans stil är i hög grad formfulländad, och episoder hafva flutit ur hans penna, som med allt skäl kunna kallas klassiska. Det oaktadt är han framställningssätt tämligen stereotypiskt och blir understundom alltför sirligt och retoriskt. Det lämpade sig för öfrigt bäst för memoaren, mindre väl för den rent episka arten, för hvilken han saknade tillräckligt klar objektiv uppfattning. Många af hans öfver bortgångna samtida tecknade Dödsrunor, i synnerhet de, till hvilkas utförande han gick med välvilja och kärlek, äro ock verkliga mästerstycken, så i form som färgläggning. Död d. 18 jan. 1865.
Gift 1825 med Sofia Palmstruch.
