- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
3. Dalman, Vilhelm Fredrik Achates

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

3. Dalman, Vilhelm Fredrik Achates,

politisk skriftställare. Född d. 26 aug. 1801 på Fledingstorp i Södermöre härad af Kalmar län. Föräldrar: kammarjunkaren Lars Johan Dalman, sonson till D. 1, och Eleonora von Segebaden.

D. blef 1815 student i Lund, där han med högsta vitsord aflade examina, såväl i den allmänna lagfarenhetens alla delar 1818 som för inträde i k. kansliet 1820. Efter absolverade lärdomsprof kvarstannade han vid universitetet ett år för studiet af lefvande språk och litteratur. Hösten 1821 e. o. kanslist i flera ämbetsverk, blef D. 1822 sekreterare med lön hos generalamiralen frih. V. von Stedingk, men då denne aflidit och efterträdts af statsrådet grefve R. Cederström, fick D. 1824 helt oförmodadt afsked. Denna handling af absolut godtycklighet, som man härledde från det då rådande politiska missnöjet på högsta ort, och särskildt hos grefve Cederström, mot friherre C. H. Anckarsvärd och dem, som ansågos tillhöra hans parti, dit D:s fader äfven räknades, gaf en ny riktning åt sonens framtidsbana.

Från och med 1824 öfvertog han i tidningen Allmänna Journalen redaktionen af en s. k. inrikesartikel och fortfor därmed till hösten 1828. Emellertid utnämndes han 1825 till förste riddarhuskanslist samt sekreterare i riddarhusutskottet under riksdagarna, samt 1826 till kopist i justitiefördelningen af k. kansliet. Under 1828-30 års riksdag, då D. jämväl var representant, meddelade han med landtmarskalkens tillåtelse kortare referat af förhandlingarna hos ridderskapet och adeln efter hvarje plenum till tidningen Dagligt Allehanda och tog sålunda initiativet till hvad som påföljande riksdag blef tillåtet genom lagen om offentlighet af riksståndens öfverläggningar. Ar 1830 utgaf D. jämte flera ansedda medborgare månadsskriften Mimer, som till största delen innehöll öfversättningar af uppsatser i politiska, statsekonomiska och litterära ämnen af utmärkta utländska författare, men äfven åtskilliga af D. själf författade originalartiklar, bland hvilka särskildt må nämnas en redogörelse och kritik af C. H. Anckarsvärds och J. G. Richerts samtidigt utgifna »Förslag till National-representation». År 1831 öfvertog D. redaktionen af Dagligt Allehandas utrikes nyheter och var s. å. medarbetare i den politiska afdelningen af Svenska Medborgaren, utgifven af öfverstlöjtnant G. Hierta. I slutet af följande året inköpte han tillsammans med sin svåger Nils Arfwidsson af J. P. Theorell förlagsrätten till Dagligt Allehanda, som jämte den därmed förenade Aftontidningen 1833-48 sköttes af honom. Vid 1847 års slut öfvergick tidningen i E. Lindmans ägo. Denne kunde likväl icke uppehålla bladet längre än till febr. 1849, då D. fann sig nödsakad återtaga redaktionen, i sammanhang med en på J. A. Walldéns förlag utkommande ny tidning, Aftonposten, hvars syftemål var att understödja regeringens i maj 1848 framlagda förslag till representationens ombildning. Då samma förslag fallit, upphörde Aftonposten mot slutet af 1850. Samtidigt försåldes Dagligt Allehanda till ägarna af tidningen Bore, hrr G. Lallerstedt, P. E. Svedbom och C. P. Liljeborg, och utgafs i förening med sistnämnda tidning, under det D. fortfarande var medarbetare inom den politiska afdelningen. När från och med 1852 Bore upphörde och Aftonbladet försåldes till nyssnämnda herrar, ingick D. som medarbetare i detta blad och författade där - företrädesvis under den tid hrr C. F. Bergstedt och P. E. Svedbom voro tidningens chefer - en mängd politiska uppsatser, dels med och dels utan signatur. Men då väsentligt skiljaktiga åsikter yppade sig mellan D. och den nye redaktören hr Aug. Sohlman i den s. k. »norska ståthållarefrågan», sedan D. biträdt den Anckarsvärdska motionen (se sid. 31), utgick D. från och med 1860 ur Aftonbladets redaktion och ägnade sedan sin författareverksamhet dels åt Stockholms Dagblad, dels åt Nya Dagligt Allehanda.

Under sin riksdagsmannaverksamhet vid alla riksmöten 1828-66 deltog D. lifligt i ridderskapets och adelns öfverläggningar. Han bidrog bl. a. till införandet af årliga riksdagar, lagen om aktiebolag, ordnandet och utsträckning af testamentsrätten, förändring af arfslagarna, afskaffandet af bördsrätten, kvinnans myndighet, judarnas emancipation, i hvilken fråga D. kan sägas ha tagit det första steget genom sina motioner vid 1829 och 1834 års riksdagar.

D. befordrades 1840 till kanslist i K. justitierevisionsexpeditionen, hvarifrån han vid 65 års ålder tog afsked med pension och likaså från riddarhuskansliet.

På 1830-talet var D. ledamot i åtskilliga kommittéer för ordnandet af sockenstämmolagstiftningen, fattigvården m. m., i hufvudstaden och 1865-67 en af Stockholms stadsfullmäktige. 1851-68 var han ledamot i direktionen för Civilstatens pensionsinrättning.

D. har utgifvit en mängd politiska skrifter i representationsfrågan, skatteförenklingsfrågan, norska frågan, tysk-danska frågan, 1870-71 års fransk-tyska krig, dödsstraffet, m. m. Hans viktigaste arbete är Några anteckningar från våra ståndsriksdagar 1809-66 (8 h. 1874-79), en för denna tids historia orienterande källa, fastän tyvärr behäftad med åtskilliga minnesfel. Död i Stockholm d. 1 febr. 1881.

Gift 1834 med Hilda Sjöborg.


The above contents can be inspected in scanned images: I:217, I:218

For more information about this person, see Project Runeberg's Nordic Authors.

Project Runeberg, Sun Sep 8 23:36:14 2002 (runeberg) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/dalmavil.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free