riksdagsman i bondeståndet. Född i Bondarp af Gingri socken af Älfsborgs län d. 12 jan. 1784 af bondeföräldrar, erhöll han den då för tiden för allmogens barn vanliga uppfostran och användes en tid som tingsskrifvare, hvarunder han förvärfvade någon insikt i Sveriges lag och lagskipning, hvilket kom honom till stor nytta vid hans framtida offentliga verksamhet.
1809 valdes han, ehuru blott tjugufem år gammal, till ombud för sitt härad vid den efter Gustaf IV Adolfs afsättning sammanträdande riksdagen, och utvecklade därunder så mycken skarpsinnighet, frimodighet och klokhet, i förening med en ovanlig lätthet att uttrycka sina tankar, att han i hög grad tillvann sig icke blott sina kommittenters, utan hela sitt stånds uppmärksamhet och förtroende. Det vunna förtroendet ökades med hvarje riksdag så, att Anders D. i riksförsamlingen slutligen var representant för icke mindre än tjugusju härad, eller omkring en tolftedel af Sveriges hela röstberättigade jordbrukarebefolkning. Som politisk person bekände han sig obetingadt till den frisinnade oppositionen och tvekade ej att vid hvarje tillfälle öppet uttala både sina egna åsikter och den meningsfraktions, till hvilken han hörde. Märkbarast var hans inflytande under riksdagarna 1828-30 och 1834-35, då mången gång hans yttrande öfvertygelse bestämde bondeståndets beslut. Emellan riksdagarna var han samma stånds fullmäktig i riksbanken och diskonterna.
Det öfver hans tillgångar yppiga lefnadssätt, vid hvilket han vande sig i hufvudstaden, de utgifter, han gjorde för att verka på de svaga och vacklande, nödvändigheten att underhålla en mängd biträden för de hopade göromålen, jämte en för långt sträckt godtrogen hjälpsamhet, samverkade att i grund undergräfva hans ekonomiska oberoende. Antastad af sina borgenärer, lagsökt och invecklad i obehagliga rättegångar, måste han slutligen sälja sin egendom och köpa ett litet ställe, Surte, i närheten af Göteborg, där han afled d. 22 april 1839.
Gift 1805 med sin kusin Katarina
Andersdotter, som året efter hans död hugnades
med en lifstidspension af ständerna.
