D. blef 1870 student i Uppsala, 1874 fil. kand. och 1879 licentiat och promoverades året därpå. 1879 docent i klassiska språk vid universitetet, förestod han febr. 1883-febr. 1884 e. o. professuren i jämförande språkforskning samt 1887-91 professuren i grekiska språket och litteraturen. 1884-91 hade han särskildt förordnande att föreläsa öfver grekisk och latinsk grammatik. Utnämnd till professor i klassiska språk vid Göteborgs högskola, tillträdde D. aldrig denna befattning, enär han 1891 blef professor i grekiska språket och litteraturen vid Uppsala universitet.
D. har bl. a. utgifvit: Studia grammatica 1879, Die Einleitung des Mahabhashya übersetzt 1883, Über umbrisches und oskisches esuf, essuf 1884, Grammatische und etymologische Studien I 1888, Epigraphica 1890, Hesiodea 1896, Zu griechischen Inschriften 1897, Zur metrischen Dehnung im älteren griechischen Epos 1897, m. m., hvilka skrifter sålunda behandla icke blott grekiskan, utan äfven fornindiskan och de italiska språken. Han är äfven Sveriges ende etruskolog och har vid olika tillfällen vistats i Italien för undersökning och kopiering af etruskiska inskrifter som materiel till C. Paulis verk Corpus inscriptionum etruscarum, hvilket började utkomma år 1893. Som lärare hos D. äfven haft en befruktande inverkan på de språkvetenskapliga studierna vid Uppsala universitet.
Ogift.
