läkare. Född i Ods församling af Västergötland d. 23 nov. 1718. Föräldrar: kyrkoherden Anders Darelius och Katarina Rhyzelia.
Den unge D:s uppfostran öfvertogs vid faderns tidiga frånfälle af morbrodern, den bekante biskop Rhyzelius i Linköping, som icke allenast bekostade hans undervisning vid Skara läroverk, utan äfven vid Uppsala universitet, där D. inskrefs till student 1733.
Hans ovanliga skicklighet som ritare gjorde honom här bemärkt af arkiater Rosenstein, som öfvertalade honom att öfverge den prästerliga banan, för hvilken han bestämt sig, och i stället ägna sina studier åt medicinen. Medicine doktor 1749, befordrades D. året därefter till medlem af collegium medicum och, sedan han 1755 blifvit assessor i samma ämbetsverk, 1758 till öfverläkare vid Serafimerlasarettet. Den sistnämnda befattningen lämnade han 1772. Däremot bibehöll han sin assessorsplats i kollegium till sin död d. 19 jan. 1780.
D. ägde stort förtroende och ansågs som en af de skickligaste läkare på sin tid. I Uppsala universitets historia har han inskrifvit sitt namn därigenom, att han med sitt inflytande hos biskop Kalsenius förmådde denne icke blott att till akademien skänka sin egendom Sätra brunn i Västmanland, utan ock anslå medel till inrättande af en ny lärostol - Kalsenianska professuren - i teologiska fakulteten. Adlad 1770 med namnet af Darelli.
Gift 1755 med Johanna Margareta Faggot.
