- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
9. De la Gardie, Jakob Gustaf

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

9. De la Gardie, Jakob Gustaf,

en af rikets herrar, grundläggaren af De la Gardieska arkivet; den föregåendes sonson. Född i Stockholm d. 16 juni 1768. Föräldrar: En af rikets herrar, generallöjtnanten grefve Pontus Fredrik De la Gardie och hans andra hustru friherrinnan Hedvig Eva Rålamb.

Enligt tidens sed inskrefs grefve De la G. som barn i militärståndet och befordrades vid tjugu års ålder till kapten vid lätta dragonerna. Han kom likväl aldrig att taga någon aktiv del i krigstjänsten, emedan han kort efter finska krigets utbrott 1788 enligt faderns önskan tog afsked, ett steg, som var framkalladt af bådas politiska tänkesätt. Detta vållade dock endast ett temporärt afbrott å hans militära bana. Gustaf III, från hvilkens hof han skilt sig sedan 1789 års riksdag, utnämnde honom nämligen 1792 till kapten-löjtnant vid lifdrabanterna. 1826 blef han general af kavalleriet.

På den diplomatiska banan var han äfven använd. Han utnämndes 1799 till minister i Wien, där han stannade till 1801 och bilade tvisten mellan kejsaren och Gustaf IV Adolf rörande länseden för Pommern. 1813 underhandlade han i London med Karsten Anker om föreningen mellan Sverige och Norge samt var 1813-19 envoyé i Madrid. Han var landtmarskalk vid pommerska landtdagen i Greifswald 1806. Under 1809 års riksdag, då han kallades till ordförande i hemliga utskottet, tillhörde han gustavianska partiet och uppträdde som afgjord motståndare till »1809 års mäns» frisinnade åsikter. Under sådana förhållanden kom helt naturligt hans motion, att adeln skulle afsäga sig alla sina företrädesrättigheter utom sköldemärkena, endast att mottagas med misstroende och betraktas som en partimanöver.

På den egentliga tjänstemannabanan innehade han från 1812 ledamotskap af Rikets allmänna ärendens beredning och var 1819 ordf. därstädes, men undanbad sig presidentskapet i kammarkollegium, hvilket erbjöds honom 1830. Däremot beklädde han många lönlösa befattningar, var ordförande i en mängd direktioner och allmännyttiga inrättningar, vid hvilkas grundande han äfven bidragit, såsom Stockholms stads sparbank, Sällskapet för växelundervisningens befrämjande o. s. v. 1834 förde han landtmarskalksklubban vid riksdagen i Stockholm med ett lugn, en oväld och en värdighet i hållning, som torde öfvergått de flestas förväntan.

Varm älskare af nordens historia och vitterhet, samlade han på sitt gods Löberöd ett bibliotek, det största i Skåne, och bildade ett arkiv, som var ett af de största enskilda i hela norra Europa. Denna handskriftssamling, det välbekanta »De la Gardieska arkivet», af hvilket ett urval utgafs af P. Wieselgren, i tjugu delar, 1831-44, har sedermera öfverlämnats till Lunds universitets bibliotek, riksarkivet och Dorpats universitetsbibliotek. De la G. försökte sig äfven som vitterhetsidkare och har, utom en mängd tal, skrifvit en dram Fale Bure, 1795, uppförd på k. teatern, samt flera mindre skådespel, gifna inom hofcirkeln, såsom: Den glada dagen, Det angenäma bryderiet, Pensionen, Den öfvergifna friaren, m. fl. Han öfversatte äfven en del af texten till Haydns »Oratorium öfver skapelsen», 1800, och ett par franska pjäser. I handskrift efterlämnade han långa »journaler» från tiden 1799-1801 och 1813-15 samt Örebroriksdagen 1812, då han var ordf. i bankoutskottet. Det faller af sig själft, att en så lång och i så många riktningar verksam lefnadsbana icke skulle sakna belöningar och utmärkelser. De la G. invaldes i en mängd patriotiska och vetenskapliga samfund, utnämndes 1818 till serafimerriddare, 1823 till en af rikets herrar, 1826 till general och 1829 till drottningens öfverstemarskalk. Död d. 26 april 1842, sedan han nio år förut haft den sorgen, att se sin ende son vid trettiotre års ålder nedstiga i grafven. Gift 1799 med grefvinnan Kristina Amalia Hedvig Adelaide Sparre af Söfdeborg.


The above contents can be inspected in scanned images: I:233, I:234

For more information about this person, see Project Runeberg's Nordic Authors.

Project Runeberg, Mon Sep 9 15:20:29 2002 (runeberg) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/delagjam.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free