arkeolog. Född d. 1 sept. 1811 i Odensvi församling af Västmanland. Föräldrar: kyrkoherden Carl Dybeck och Maria Ulrika Remmer.
Student i Uppsala 1831, bestämde sig D. för den juridiska banan och ingick, efter aflagd hofrättsexamen, som e. o. notarie i Svea hofrätt, samt tjänstgjorde äfven någon tid som tillförordnad domare i landsorten. Men hans håg hade redan från ungdomen legat åt ett annat håll: fäderneslandets gamla minnen, och snart fördes hans verksamhet uteslutande in på detta område. Sedan omkring 1830 genomvandrade D. alla Sveriges landskap, icke en utan mångfaldiga gånger aftecknande dess minnesmärken, granskande dess run-inskrifter »Från sjöastrand och bergahäll» eller ur skogarnas djup uppsamlande våra härliga folkmelodier, vallvisor och hornlåtar. Från allmogens läppar upphämtade han hvad som ännu fanns kvar af gammaldags sägner, sagor, ordspråk, gåtor o. d., samt studerade i umgänge med folket själft dess skaplynne, seder, utseende, klädedräkt m. m. De skördar, han under de många åren insamlade, har han återskänkt svenska folket i sina skrifter, af hvilka tidskriften Runa utkom 1842-50 och 1865-76. I öfrigt märkas: Svenska vallvisor och hornlåtar med norska artförändringar 1846, Svenska visor upptecknade och samlade 1847-48, Svenska minnesmärken tecknade och beskrifna 1851, Svenska fornsaker beskrifna 1853-55, Svenska folkmelodier 1853-56, Sverikes Runurkunder 1860-76, Mälarens öar 1861, m. m.
»Hans i Stockholm gifna aftonunderhållningar,
i hvilka han låtit uppföra visor och melodier
från Sveriges och Norges fjällar, skogar och
dalar, hafva gifvit honom ett namn äfven inom
den musikaliska världen, för så vidt dit hörer
samlandet, vården och framställandet i sin ursprungliga
renhet af de minnen, vi äga af vårt
lands folkmusik.» D., som afled i Södertelje d. 28
juli 1877, var led. af Vitt.- Hist.- och Ant.-akad.
