- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
Kraus, Joseph Martin

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Kraus, Joseph Martin,

musiker, tonsättare. Född i staden Miltenberg vid Main d. 20 juni 1756.

I ungdomen lär K. studerat juridik vid universitetet i Göttingen, och genom sin bekantskap med en där vistande svensk, Karl Stridsberg, fått anledning att besöka Sverige. Han anlände hit 1778 och väckte genast det uppseende såsom tonkonstnär, att han 1780 kallades till ledamot af Musikaliska akademien. Sedan en af honom komponerad opera, Proserpine, med text af Kellgren, blifvit uppförd på Ulriksdal inför konung Gustaf III, erhöll han fullmakt såsom k. kapellmästare och fick på konungens bekostnad företaga en resa 1782--87 till Tyskland, Italien, Frankrike och England för att »än vidare fullkomna smak och insikter». Under densamma gjorde han i Wien bekantskap med Gluck, Joseph Haydn, Albrechtsberger, Salieri, m. fl. den tidens musikaliska koryfeer och sammanträffade med Gustaf III i Florens samt var honom följaktig till Neapel. Återkommen till Sverige 1787, efterträdde K. följande året den gamle Uttini såsom kapellmästare. Under de fyra år, han innehade denna befattning, togs dock hans dit hörande verksamhet högst obetydligt i anspråk. Orsaken härtill torde dels ha varit af afundsjuka framkallade ränker, dels de i politiskt hänseende oroliga tidsförhållandena. Huru som helst, synes icke någon enda ny opera hafva under hans kapellmästartid blifvit uppsatt, och den enda större opera, han själf därunder komponerade, nämligen Dido och Aeneas (texten hämtad ur Kellgrens Aeneas i Karthago), hvilken enkom var skrifven till invigningen af det nya operahuset, kom till uppförande först sju år efter K:s död, som inträffade d. 15 dec. 1792.

Bland de många musikverk, denne snillrike och gedigne tonsättare efterlämnat, torde för öfrigt följande få anses som de förnämsta: Miserere 1773; Requiem 1775; Der Tod Jesu 1776, med tonsättning efter egen text; Te Deum 1776; operorna Azire med text af Stridsberg, »4 intermedes» till Amphitryon, med ett divertissement; ouvertyrer, körer och arier till »Äfventyraren»; körer till »Oedip», symfonier, violkonsert, stråkkvartetter, musik till åtskilliga pantomimbaletter, sonater, sånger vid piano, o. s. v. Hans sista musikaliska arbete var kantaten vid hans gynnares, Gustaf III:s, begrafning, med text af Leopold. Äfven som skriftställare väckte K. någon uppmärksamhet genom sitt i Frankfurt 1776 utgifna sorgespel Solon; Etwas von und über Musik für's Jahr 1797; Bref, m. m.

Enligt sin uttryckliga begäran blef K. begrafven i en lund vid Tivoli på stranden af Brunnsviken invid Stockholm. Sex år senare firades till hans minne en fest å riddarhussalen under Hæffnerss ledning, därvid orkestern utgjordes af 150 personer. Mellan musikafdelningarna hölls af K:s ungdomsvän, Karl Stridsberg, åminnelsetalet, slutande med en af Frigel författad karaktäristik öfver den store tonsättaren.


The above contents can be inspected in scanned images: I:612, I:613

For more information about this person, see Project Runeberg's Nordic Authors.

Project Runeberg, Wed Oct 21 17:31:25 1998 (runeberg) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/krausjm.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free