ämbetsman, skriftställare. Född vid Taberg i Nordmarks socken i Värmland d. 20 sept. 1816; den föreg. broder.
D. inskrefs 1834 vid Uppsala universitet och aflade filosofie kandidatexamen i mars 1839. Han promoverades s. å. till filosofie doktor och utgaf året därefter en akademisk avhandling Om de grekiska romanerna, såsom specimen för docenturen i allmän litteraturhistoria men vände sig sedermera till ämbetsmannabanan och ingick 1841 som e. o. kanslist i ecklesiastikdepartementets expedition. S. å. anställd som e. o. amanuens i riksarkivet, där han tjänstgjorde till 1861, och e. o. kanslist i kommerskollegium, där han tjänstgjorde till 1848, utnämndes han sistnämnda år till kopist i ecklesiastikexpeditionen. Han blef 1861 kanslist, 1862 protokollsekreterare och 1871 expeditionssekreterare i ecklesiastikdepartementet. 1874 blef D. t. f. chef för byrån för hälso- och fattigvårdsärenden samt 1878 kansliråd och chef för nämnda byrå. 1866 invaldes han i Musik. akademien, där han 1877-85 var preses, och 1871 i Sv. akademien, hvars amanuens han varit sedan 1854 och hvaraf han 1875 utsågs till ledamot i direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk. 1882 tog han afsked från kanslirådsämbetet och afled på Djursholm d. 16 febr. 1895. År 1841 belöntes D. med Svenska akademiens andra pris för ett poem Sappho på Leukas och erhöll 1866 inom samma akademi det af Carl Johan stiftade pris »för litterära förtjänster», sedan han nyss förut af Vetenskapsakademien fått mottaga det Letterstedtska priset »för utmärkt öfversättning af förtjänstfull skrift».
D. är särskildt bekant för Värmländingarne, sorglustigt tal-, sång- och dansspel, som d. 27 mars 1846 för första gången uppfördes på K. stora teatern och är en af Sveriges mest populära pjäser. Äfven ett par andra teaterstycken af D. ha uppförts, men han verkade mest som öfversättare och bearbetare för scenen. Som k. teaterns litteratör 1857-63 offentliggjorde han en mängd öfversättningar, för hvilka han 1866 fick ofvannämda pris. Bland dessa märkas Romeo och Julia, Macbeth, En midsommarnattsdröm, Förväxlingar, alla af Shakespeare, Heibergs Elfjungfrun, Calderons Lifvet en dröm, Lessings Nathan den vise, o. s. v.
D:s Anteckningar om Stockholms theatrar, 1866, är ett alldeles utmärkt arbete. Man finner här jämte en kortare svensk teaterhistoria förteckning öfver alla svenska skådespel och baletter, som uppförts på Stockholms teatrar 1737-1863 med uppgifter om författare etc. och biografiska notiser om de k. teatrarnas personal 1773-1863.
D. författade redan under sin Uppsalavistelse visor på hembygdens allmogemål, hvilka anonymt offentliggjordes i värmländska tidningar. 1875 utkom samlingen Viser på varmlanske tongmåle, deckta åttå Fredrek på Rannsätt, nästa år följda af Speller nye viser etc. Somliga af dessa i ton och uttryck så äkta saker ha blifvit riktiga folkvisor.
D. var en framstående tolkare af handskrifter från Sveriges medeltid och senare tider. Han har utgifvit många källskrifter, såsom Skandinaviska samfundets handlingar, del. 30-40, 1849-60 och af den nya följden del. 1-5 1861-66, v. Chemnitz' Geschichte des schwedischen in Deutschland geführten Kriegs (th. 3-4, 1855-59), Lagförslag i Carl IX:s tid 1864, Hunds Kung Erik XIV:s krönika 1847, 3:e delen af Ett fornsvenskt legendarium, Skrifter till läsning för klosterfolk, m. m., de tre sista arbetena i Svenska fornskriftsällskapets samlingar, i hvilket sällskap D. blef sekreterare vid dess stiftande 1843.
Som Svenska akademiens amanuens samlade han språkprof för dess ordboksarbete, bl. a. omkring 40,000 ur Gustaf I:s bibel, ur alla 1500-talets på svenska tryckta skrifter, o. s. v. Han utarbetade äfven akademiens Ordlista öfver svenska språket 1:a upplagan 1873, och utgaf 1870 första delen af akademiens Ordbok öfver svenska språket (bokstafven A). I den 1893 begynta ordbokens 1:a häfte har D. utarbetat den omsorgsfullt valda »Källförteckning», som inleder ordboken. Sedan 1854 redigerade han akademiens Handlingar.
Gift 1847 med Ulrika Magdalena von Heland,
systerdotter till E. G. Geijer.
