riksråd. Född i Stockholm d. 11 juni 1730; den föregåendes broder.
R:s lefnadsbana liknade därutinnan den äldre broderns, att han, af föräldrarna bestämd för sjöyrket och antagen till underofficer vid Stockholms eskader idkade universitetsstudier, valde ämbetsmannavägen och 1749 ingick som extra notarie i Svea hofrätt. Här tjänstgjorde han dock helt kort för att mer odeladt kunna ägna sig åt hofchargen, hvari han inträdde som hofjunkare 1750. Tre år senare kammarherre, fick han 1762 med ständernas medgifvande tur och befordringsrätt som ceremonimästare och kollegiiråd, blef 1766 öfverkammarherre och kallades 1787 af Gustaf III till riksråd. Två år därefter, när konungen befästat sin makt genom förenings- och säkerhetsakten och rådskammaren upplöstes, förflyttades R. såsom president till Bergskollegium, med bibehållande af sin rådslön, kallades 1796 till ledamot af konungens högsta domstol, blef grefve 1800 och afgick ur Högsta domstolen 1809.
Död i Stockholm d. 1 april 1816.
Hans milda, mot alla välvilliga, sinnelag afhöll honom ifrån att, liksom brodern, kasta sig in i tidens partistrider. Från de upphöjda platser, han tid efter annan beklädde, såg han alltid med längtan till det enskilda lifvets lugn, i hvilket han, liksom i sin offentliga lefnad, af alla aktades såsom »en hedersman och god medborgare».
Gift 1773 med grefvinnan Eleonora Lovisa Antoinette Dohna.
