5 (Lars Johansson Lucidor. En litterär studie)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

har sagt honom varit son på sidolinien till än fältherren Carl
Gustaf Wrangel, än amiralen Strusshjelm. [1] Det är nu
bevisadt — se ofvan! — att ingendera uppgiften är rätt.
Strusshjelm var hans morfader och uppgifves hafva bekostat
hans uppfostran, hvilken tycks hafva varit mycket vårdad:
han skref sina poemer på flera språk och röjer i sitt
författareskap lärdom. Sjelf uppgifver han sig, i sitt svaromål
angående Gilliare-kval, hafva varit i England, Italien och
Frankrike. Med säkerhet kan antagas, att han äfven vistats
i Tyskland — månne med sin morfader under krigsåren? —
äfvensom att han studerat i Upsala. [2] P. Wieselgren
framställer en gissning, att Lars Johansson rest i utlandet såsom
informator och följeslagare åt den unge grefve Carl Filip
Wrangel — son af Carl Gustaf Wrangel — som dog i London
1668 och af Lucidor två år derefter blifvit besjungen i
ett af hans vackraste och innerligaste qväden. Att hans fader,
kapten Erichsson, ej var af adlig börd, framgår af Lucidors
stolta svar på en fråga under ofvannämda ransakning, om
han vore af adel: ”Nej, utan såvida dygden angår.”

Det äldsta af hans i behåll varande daterade skaldestycken
är ett skrifvet 1668. Att Lucidor dock ej ännu
då varit fast bosatt i Stockholm, synes af hans försvar i
ofvannämda rättegång, deri han, bland annat, uppgifver, att
han ”under den nästförlidne vinter (d. v. s. 1669) hade i
Upsala sig uppehållit och der studenterne i språk informerat
och som en annan professor tillstånd haft att intimera”, samt
att han ”kom hit till Stockholm dagen förr än Kongl. Maj:t
blef riddare” (d. v. s. dagen förr än Carl XI blef riddare af
engelska Strumpebandsorden [3], således den 28 Juli 1669).

[1] Lars Mattsson hade tjenat sig upp från båtsman till
amiral-löjtnant. 1647 adlades han med namnet Strusshjelm och
introducerades 1649 under n:o 400. 1631 afled han, enligt Sv. Adelns
Ättartaflor, ”barnlös”. Detta kunde han ju ock varit vid sin död, eller ock
har hans dotter, Lucidors mor, varit på sidolinien och således ej
blifvit upptagen i riddarhusgenealogien, måhända ock hans stjufdotter.
I Palmskiöldiana uppgifves hans förnamn varit Johan,
hans adliga namn Strussenhielm samt att han ej låtit introducera sig;
dessa tre uppgifter äro oriktiga, äfvensom uppgiften dersammastädes,
att Lars Johansson Lucidor ”förmenats hafva varit hans filius
naturalis”. Om utsagon i Palmskiöldiana, att Lars Mattsson haft
en dotter, som varit gift med en Assersson på Öland eller Gotland,
hvilken efterlemnat en son, ”Assersson, sekr. hos Kongl. Rådet Lars
Flemming”, är rätt eller ej. torde nu mera vara svårt att säga.
[2] Den 31 Januari 1636 har en Laurentius Johannis infört
sitt namn i Stockholms nations i Upsala matrikel.

[3] Denna tilldragelse väckte på sin tid stort uppseende. En
medalj är derom slagen. Det engelska sändebud, Ch. Howard, earl
af Carlisle, som åt Carl XI öfverlemnade ordensdekorationen,
uppvaktades under sitt vistande i Stockholm med ett poem af Lucidor.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 19:05:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/sblucidor/0009.html

		Lars Johansson Lucidor. En litterär studie / 5 (1872) Author: Birger Schöldström Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|