Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
MARTHAS BARN
»Det är detsamma. Om någon ej tål en sak, så fogar
han till namnet ett förhatligt ’ism’. Icke sant, herr pastor,
kyrkans fiender säga likaledes, att de icke ha något emot
religionen eller emot de klerikala — de äro endast fiender
till klerikalismen.»
»Jag uppfattar dock skillnaden däri», svarade fader
Pro-tus. Sedan fortsatte han vändande sig till doktor Bresser:
»Er son förefaller mig i dag mycket tystlåten och
melankolisk. Är han ofta så?»
»Han är vanligen allvarlig; men även jag har märkt,
att han i dag synes mer än vanligt nedstämd.»
Den unge mannen i fråga satt vid ett bord och
bläddrade i illustrerade tidskrifter. Men hans blick var endast
då och då riktad på planscherna; åter och åter irrade
den omkring i den riktning, varest Sylvia och Delnitzky
stodo bredvid varandra.
Redan sedan flera år tillbaka hade Hugo Bresser hyst en
svärmisk böjelse för Sylvia. Visserligen var han fullt
medveten om hopplösheten däri; ty han tilltrodde sig icke
att någonsin kunna anmäla sig som friare till denna firade,
rika, aristokratiska dam. Men det han i dag märkt av det
unga parets uppförande och minspel, hade väckt hans
svartsjuka.
Att själv avstå från en lycka är redan svårt nog, men att
se en annan njuta av densamma är förfärligt... »Om jag
har gissat rätt», sade han för sig själv, »så kommer jag
att undvika detta hus, jag skulle ej kunna vara vittne
därtill. Och dessutom är han henne icke värdig... Jag
skulle endast unna henne den mest fullkomlige,
förståndige, ädle man ... men denna dussinmänniska ! ... Är
det icke redan beklagligt nog, att den präktige Rudolf
valde en så liten obetydlig grevinna.»
Under tiden hade de båda äldre damerna gått in i den
unga fruns sängkammare för att avlägga besök därstädes.
Beatrix Dotzky, inhöljd i en lång, spetssmyckad
nattrock, låg i sängen med den lille Fritz på armen.
Kammarjungfrun och sköterskan stodo bredvid.
Grevinnan Lori skyndade fram till sin dotter:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
