Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FEMTE KAPITLET
45
måste förverkligas; på ett beslutsamt, kraftigt, fullödigt
sätt.»
»Dessa ord erinra om knytnävsslag, om våldshandlingar
över huvud taget. Det förvånar mig, att just ni,
fredsidéns målsman, säger så.»
»Just emedan jag är målsman för en idé, längtar jag att
få omsätta densamma i handling, förkroppsliga den i
institutioner.»
»Det går av sig själft, endast idén först hunnit bli
stark nog. En institution blir ej livskraftig, om den
framtvingas för tidigt... Vad menar ni för övrigt med
institutioner? Lagar, författningar, politiska partier, anstalter
och föreningar? Vilken bisak är ej allt detta; hur
obetydligt är det icke gent emot den värld, som tillhör anden,
den var dag växande människoanden, som städse strävar
mot ljusare höjder? ...»
»Men hur många människor äro så danade!...»
»Massorna följa långsamt efter.»
»Men de följa endast den synbara d. v. s. den
förverkligade tanken —»
»För övrigt! — än mer värdefull än såväl tanke som
handling är känslan. Känslan är livets höjdpunkt; den
är även regulator för alla s. k. institutioner; känslan
och icke massornas övertänkta omdömen är det, vilket
gäller som kulturens gradmätare. Endast inom känslans
område utvecklas själens skönaste blommor: medlidande,
hänförelse, fromhet och — det högsta i livet — kärlek;
kärleken skänker konstnären skaparförmåga, giver oss
möjlighet att rätt njuta av konsten ... Samma är
förhållandet i naturen; det är ej rosens egen doft, som hänför
oss, utan de med varandra förknippade föreställningar
och minnen, som uppstå inom oss, när vi inandas denna
doft; ackord och tonföljd äro för vårt öra endast buller;
först när vi uppfatta densamma med känslan, blir det
musik...»
»Vad för överspända dumheter pratar den där?»
viskade Delnitzky till sin fästmö. »Hör ej på honom, låt oss
hellre tala om —»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
