- Project Runeberg -  Marthas barn /
48

(1914) [MARC] Author: Bertha von Suttner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

48

MARTHAS BARN

sig i hennes inre? Ack, visste hon det då själv?... Nej,
först måste hon komma överens med sig själv.

Hon gav intet svar, och Martha avlägsnade sig åter.

Sylvia stängde nu fönstret, rullade ned gardinerna och
tände lampan. Hon satte sig vid skrivbordet och tog
Delnitzkys fotografi, som stod där, i handen.

Länge betraktade hon porträttet; hon erinrade sig de
veka, lyckliga känslor, som för så kort tid sedan hade
bemäktigat sig henne vid åsynen av dessa drag... detta
måste dock vara kärlek ...

Men ögonblicket därefter uppstod åter samma tvivel
som förut:

»... Men är jag då även värdig en sådan kärlek, som
den jag nu sett bevis på?... och håller den icke till och
med på att försvinna, då en annan man ett ögonblick
kunnat väcka samma känslor inom mig?., och då jag insåg
hur högt denne andres tankar och känslor stodo över min
fästmans? Vilken hänförelse det låg i Hugo Bressers
ord ! och Toni kallade det ’överspända dumheter’. Nåja,
i själva verket... det lät ju litet exalterat, och vem vet
om hans ord voro uppriktiga, om det ej var hans mening
att söka fascinera mig, om det ej var ett slags uttalad
fortsättning av hans djärva omfamning i trädgården?...
Kanske endast ovädret var orsak till, att jag ett
ögonblick bävade liksom under intrycket av en elektriserande
ström... jag älskar ju ej denne herr Bresser —; mitt
hjärta har jag skänkt till Toni... mitt hjärta? Eller
är det?... Det må vara hur som helst; jag är ju som
varje ungt människobarn en sammansättning av kropp
och själ — varmt blod har jag.. . Men äktenskapet —
o min Gud, äktenskapet, denna livslånga samvaro... tänk,
om själen då kommer till korta! .. . Och då hjälper ej att
söka bedraga sig själv; hundratals egenskaper, som jag
under sista tiden upptäckt eller saknat hos honom, ha så
småningom liksom utsläckt min kärlek; visserligen har den
då uppflammat på nytt.. . men när dessa ögonblick
inträffa allt oftare och bli allt längre ... Ännu är det tid
att träda tillbaka ...»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:05:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbmartha2/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free