Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
MARTHAS BARN
Bresser stod flera gånger i begrepp att yttra sig, men
han — teg. En obehaglig, bitter känsla av vrede
bemäktigade sig honom. — För att kunna genomdriva något
stort, något nytt måste man ovillkorligen ha makten i sin
hand och vara allena, tänkte han inom sig själv; — i
stället för alla dessa dryga kapitalister, politiker och
pennfäktare han ensam med ett par millioner till sitt
förfogande, och tidningen skulle, uppställd enligt prospektets
anda, inom fjorton dagar flyga världen runt.
Likatän-kande medhjälpare skulle nog sedan infinna sig. Men
detta företag skulle — det förstod han redan nu —
antingen stranda på de varandra så motsatta meningarna eller
ock glida in i de gamla, nötta hjulspåren. Mången
förening vill nog verka för framåtskridandet här i världen,
men försiktigtvis endast på — förut banade stigar. Bryta
en ny väg, det vågar endast den enskilde.
Efter en lång debatt, i vilken Bresser icke deltog,
framlades och antogs ett förslag, som gick ut på, att man
bland de närvarande skulle välja en mindre kommitté.
Denna skulle utöva en högsta, dömande censur över
redaktionen och antaga eller förkasta insända artiklar.
Detta val uppsköts till nästa sammanträde, ty
middagstiden var redan inne, och hungern är starkare än
kärleken, i all synnerhet kärleken till tankeansträngningar.
»Alltså», sade ordföranden, »uppskjuta vi väljandet av
nyssnämnda kommitté till nästa gång; då skola vi även
definitivt lösa den ekonomiska frågan. Och således . ..»
»Innan sammanträdet upplöses anhåller jag att ännu en
gång få ordet», avbröt Bresser med upprörd stämma.
Nagra av herrarna, som redan stodo i begrepp att resa
sig, satte sig åter.
»Alltså, herr Bresser, var så god!» sade ordföranden.
»Jag vill endast anmäla mitt utträde. Den vändning,
förhandlingarna tagit i dag, visar tydligen, att vår
ursprungliga plan helt och hållet kommer att lämnas åt sitt
öde. Det, som ersatt densamma, är av den beskaffenhet,
att det är mig omjöligt att kvarstanna. Förlusten
kommer ej att bli synnerligen stor för de andra; det enda, jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
