Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
marthas barn
sätta sig i skriftlig och personlig förbindelse med
fredsidéns förnämsta målsmän, hade han nu satt i verket. Han
korresponderade med Hodgson Pratt och Randal Cremer
i London, Frédéric Passy och Simon i Paris, Franz Wirth
i Frankfurt a. M., Virchow i Berlin, professorn greve
Kamarowsky i Moskwa, Teodoro Moneta i Milano,
Rug-giero Bonghi och Beniamino Pandolfi i Rom, Frederik
Bajer i Köpenhamn och general Türr i Budapest. Av denne
sistnämnde erhöll han en detaljerad redogörelse angående
freds- och skiljedomsrörelsens ställning i de olika
europeiska staterna. Det fanns således åter mycket nytt att
skriva in i det bekanta protokollet. Om Rudolf tillhört
riksdagen, hade han sökt ställa sig i spetsen för en
österrikisk avdelning av den interparlamentariska föreningen.
En sådan förening bildades på den interparlamentariska
konferens, som sammanträdde i Rom i november 1891,
och Rudolf hade då på allt sätt sökt väcka intresse för
saken.
För övrigt var och förblev han en fiende till
föreningsväsendet. Martha hade lagt honom på hjärtat, att bästa
sättet att förverkliga Tillings idéer vore att till Österrike
söka överflyta den internationella rörelse, med vars
förkämpar han så ivrigt korresponderade. Han borde
försöka att även i Wien bilda en förening, vars medlemmar
sedan kunde deltaga i de årliga kongresserna. Men för
något dylikt kunde han ej bestämma sig. Han var icke
— som så många människor bli efter flerårig vana —
trött på föreningsväsendet, ty han ägde ingen
erfarenhet däri; nej, han hyste endast en viss misstro till
detsamma. När det är fråga om konkreta saker såsom i
»Röda korset», räddningssällskap, djurskyddsföreningar
och dylikt, då kan det nog vara fördelaktigt att organisera
sig, men abstrakta idéer, sedliga ideal, filosofiska
sanningar, dessa kunna icke förverkligas genom en byrå med
ämbetsmän, genom sammanträden och protokoll eller
genom kongresser och resolutioner. Nej, för att kunna
förändra det offentliga livet, måste de bana sig väg in i
hemmet, in i skolan ; de måste med intresse omfattas av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
