Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
marthas barn
läsbordet. — »Ser ni», sade hon leende, »här har jag
edra dikter — men ni får icke tro, att jag lagt fram dem,
därför att jag väntade er. Jag ...»
Rösten svek henne. Bresser tycktes icke förstå vare
sig hennes cirklade eller skämtsamma ton. Han teg och
intog icke heller den erbjudna platsen; hans ansikte
uttryckte djup rörelse; han riktade en öm, förebrående blick
på henne. Hon förstod, att han kände missräkning över
hennes sätt att mottaga honom. Det hade han även gjort
i början, men när hon nu kom av sig, när under hans
blick även hennes ögon började fyllas av ett ömt
skimmer, då förstod han, att denna konstlade likgiltighet
endast var en slöja, en för honom nu genomskinlig slöja,
under vilken hon sökte dölja den annars alltför bjärta
glansen av återseendets ömsesidiga glädje. Efter alla de
tankar och känslor de utbytt, efter all den längtan, som
under det förflutna året bemäktigat sig dem båda, hade
de ju rätteligen bort sjunka i varandras armar: — »O
du, du — återser jag dig då äntligen!» — Men då detta
icke lät sig göra, var det väl bäst som det var; de visste
ju dock båda, vad som doldes under slöjan.
Så ville han då lyda hennes outtalade befallning; han
satte sig och yttrade i tilltvingad lugn ton:
»Om jag kommer att en längre tid kvarstanna i Wien,
fru grevinna? Det beror på omständigheterna.
Burg-teaterns direktör, till vilken jag inlämnat mitt drama, har
skickat bud på mig. Det är kanske fråga om ändringar
— pjäsen är antagen — måhända om repetitionernas
början. I så fall måste jag ju stanna här.»
»Vad? Ett stycke på Burgteatern, och ni har icke til!
mig skrivit något därom!»
»Jag ville icke säga något, förrän jag säkert visste, om
det skulle antagas.»
»Och vilket av edra skådespel?»
»Mitt sista, vilket ännu aldrig gått över scenen; ni
har läst upp första akten för oss.»
»Ah! — ’Den slocknande stjärnan’? — Ni har således
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
