Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXXI.
Då nyss skildrade händelse tilldrog sig i Sylvias hem,
stod Rudolf i begrepp att lämna Wiien för att i utlandet
hålla några av sina utlovade föredrag.
Någon brådska var visserligen icke nödvändig; ännu
dröjde det fjorton dagar, innan det första föredraget
skulle äga rum, men det som passerat i
förstadsvärdshuset hade hos honom väckt en sådan leda, att han kände
ett behov att så snart som möjligt få inandas en annan
luft, att genom helt och hållet nya intryck få utplåna
denna pinsamma händelse.
Han hade så bråttom, att han icke ens ville säga farväl
till sin mor och syster. Men en sak ville han uträtta
före sin avresa: han ansåg sig förpliktigad att uttala en
viss varning.
För detta ändamål uppsökte han herr von Wegemann
och lyckades också träffa honom hemma; han satt just
och åt frukost.
Minister »Allerdings» inbjöd Rudolf att med sig dela
en omelett och en biffstek, och denne antog med nöje
inbjudningen. Han visste, att man lättast kan språka,
medan man äter och i synnerhet sedan, vid kaffet och
cigarrerna. Hans avsikt var att fullständigt uttala allt,
som låg honom på hjärtat. Visserligen tog herr von
Wegemann icke längre någon aktiv del i politiken, men
han stod i ständig förbindelse med de ledande männen
och tillhörde beträffande alla sina åsikter och böjelser
det härskande partiet. Dessutom var han den mest
in-time vän till den statsman, vilken då ägde största infly-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
