- Project Runeberg -  Marthas barn /
308

(1914) [MARC] Author: Bertha von Suttner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 62

marthas barn

den skall bli ljusare, varmare, på det var enstaka gnista,
som tändes, må kunna spraka desto muntrare... Nästa
sekel kommer att skänka oss en tid utan krig, utan elände,
och de, vilka medverka att åstadkomma detta, uppfylla
lagen ... Endast dessa vandra rätt väg. Tusentals hinder
må uppresa sig, de må missförstås, förhånas — förintas,
deras arbete danar dock världens framtida öden. Kunna
de hålla stånd mot de motverkande krafternas stormande
anlopp, skola de få bevittna segern. Rudolf, dig kan
detta förunnas — du är ännu ung.»

»Mor, jag ser redan i dag den byggnad börja resa sig,
till vars fullbordan jag — i min ringa mån — medverkar
och kommer att medverka, så länge jag lever. Låt mig
begagna mig av denna högtidliga stund, då du föreställer
dig vara en döende! Jag avlägger härmed en obrottslig
ed att aldrig slappna i den strid, jag begynt, att inga
lockelser, inga motgångar skola förmå mig avstå från
min uppgift. Jag erkänner, att jag mången gång fällde
modet... I sådana ögonblick skall jag minnas denna
högtidliga stund, då jag svor min trohetsed.»

I detsamma han yttrat orden: »en döende», hade han
sjunkit på knä och fattat Marthas hand. Han tryckte
nu en kyss på densamma och satte sig sedan åter på sin
förra plats.

»Tack, mitt barn! Och ännu en sak: tro icke, att jag

— som en slags kvinnlig Abraham — vill offra min son
för andras väl. Tvärtom, jag anser, att den högsta
belöning väntar dig, om du ansluter dig till dem, vilka verka
för kulturens höjning, om du — vad än må hända —
städse söker försvara det goda. »Framtiden tillhör det
goda» — detta uttryck härstammar från Tilling — men
för att det goda skall kunna erövra något, skall kunna
erövra världen, fordras modiga män. Måtte du vara en
sådan! Men därför behöver du icke — som jag nyss sade

— uppoffra dig själv. Arbetet för andras lycka utesluter
icke ens egen.»

»Tilling var lycklig», sade Rudolf eftertänksamt.

»Ja — och även jag. Vet du, Rudolf, du borde.. . Dock

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:05:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbmartha2/0308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free