Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXVI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 62
marthas barn
Ack nej, den melankoliska var hon själv — icke denna
fuktiga sommarnatt — och nu visste hon även, varför
hennes ögon fylldes med tårar; nu visste hon orsaken
till sin bävan; det var tanken på döden, att sänkas ned
i jorden . ..
Hon stängde åter fönstret, tog ljuset med sig och gick
genom den öppna dörren in i sitt bredvidliggande
skrivrum. Där funnos alla dessa reliker, som voro henne så
kära; överallt såg man minnen och porträtt av Tilling.
Här ville hon nu helt sätta sig in i tanken på döden —
säga farväl åt sina minnen, säga farväl åt sig själv.
Hon satte sig i fåtöljen framför skrivbordet och
flyttade ljuset så, att dess sken föll på det stora, målade
porträtt av Tilling, vilket i en ram stod på bordet. Det
så kära ansiktet tycktes betrakta henne.
»Min Fredrik!» Två tunga, heta tårar runnö över
hennes kinder.
Men sedan grät hon icke mer. Icke för att sörja hade
hon satt sig här. Samla sina tankar ville hon, i minnet
återkalla de ord, hon i det fingerade dödsögonblicket
yttrat till sin son. Hade hon sagt allt väsentligt? — Nej,
på långt när icke allt. Mångt och mycket hade hon talat
och skrivit om den stora fråga, som låg henne så nära
om hjärtat, men städse hade hon glömt något; hon hade
aldrig kunnat ge uttryck åt det, hon djupast tänkte och
kände.
Nyss i mörkret, när hon låg i sängen och av en
konvulsivisk ryckning i trakten av hjärtat blivit väckt ur sin
halvslummer, hade plötsligt för hennes inre fullt tydligt
framstått bilden av den stridande mänsklighetens
olyckliga öde. Hon hade samtidigt förstått icke blott
storheten i deras mål, vilka söka förjaga dessa olyckor, utan
även möjligheten att på ett enkelt sätt kunna nå detta
mål, och denna nöd hade hos henne framkallat en så
intensiv smärta, denna möjlighet till räddning en så stor
glädje, att hon trott att vilket ögonblick som helst kunna
finna formeln ... Men då hon i tankarna letat efter
densamma, hade hela bilden försvunnit. Där hon nu satt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
