Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grefve Rudolf Dotzky, född år 1859, några månader före
utbrottet af italienska-österrikiska kriget, i hvilket hans far fann
döden, var nu trettio år. Ägare till det utvidgade Dotzkyska
fideikommisset, hade han ingen annan praktisk sysselsättning
än förvaltningen af sina gods. Men dessutom hade han äfven
valt sig en ideal kallelse, åt hvilken han ägnade sin kunskap,
sina tankar och sin sträfvan; han ville fullfölja den uppgift,
som utgjorde Fredrik Tillings testamente; han ville bekämpa
krigsinstitutionen. Den egentliga arfvingen till detta testamente
var visserligen Tillings änka, men Rudolf hade frivilligt
utbildat sig till sin mors medhjälpare. Det under Fredriks lifstid
påbörjade »protokollet» — en skrifbok, i hvilken fredsidéns
och fredsrörelsens framsteg voro införda, fortsattes först af
Martha, sedan af Rudolf. Det af föräldrarna samlade
biblioteket i natur- och socialvetenskap fann i honom en ifrig läsare
och förökare.
I alla händelser måste äfven det obligatoriska studiet af
de officiella skolämnena afslutas; äfven hade han måst tjäna
ett år som »frivillig». Så kom arfvet af det Dotzkyska
fideikommisset; härigenom blef han tvungen — såvida han
ville bli förtrogen med en stor godsägares plikter — att bedrifva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
