Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Min melodi! Ack, om densamma endast ville klinga klar
och fyllig i mitt eget inre och där ljuda öfver allt annat. . .»
»Den gör ju så. När jag tänker på de hänförelsens ord,
som du uttalade vid Fritz’ dop . . . det var äkta klang.»
»Ack, ja några enstaka stora klocktoner kan jag nog
höra genljuda ur mitt innersta, ur djupet af min själ. . . men
så kommer lifvet med allt bråk, allt hvardagligt prat och
bringar dem till tystnad ...»
»Jag tycker om att se dig så vred . .. Sådana
själfankla-gelser äro mig en borgen för uppriktigheten i det du vill.»
»Du visar mig för mycket öfverseende, mor. Jag
förtjänar egentligen ditt klander, dina förebråelser. Hvilka
resultat har jag hittills uppnått? Har jag ens försökt att fylla den
stora uppgift, Fredrik Tilling gaf mig i arf? Jag känner i dag
något liknande ånger ...»
»Våra tankar mötas, mitt barn. Äfven jag har en
förnimmelse af att ha försyndat mig mot Fredrik.»
»Du! Hur så? Hvad kan du ytterligare göra åt saken?»
»Jag menar icke fredssaken. Jag menar ... jag har så
svårt att förklara mig ... Du har ju läst min
lefnadsbeskrif-ning? Däri afspeglar sig något, hvilket blott alltför sällan
förekommer här i lifvet, nämligen ett fullt lyckligt äktenskap.»
»Ja, jag har märkt det i din bok. Dessutom såg jag ju
själf som barn, hur lyckliga ni bägge voro, och hur kära ni
hade hvarandra. Men jag har äfven bevittnat, att din kärlek
och trohet räcker bortom grafven och än i dag ägnas detta
minne —. .. Hvaröfver kan du då känna ånger?»
»Att jag, som ju just genom honom lärt känna lyckan
och välsignelsen af sann kärlek, af en kärlek, hvilken hade
sin grund i vårt inres fullständiga harmoni, att jag ej handlat
så, att äfven hans Sylvia blir lika lycklig. Jag borde allvarligt
förmanat henne att skänka sin hand endast åt den man, hvil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
