- Project Runeberg -  Marthas barn /
91

(1903) [MARC] Author: Bertha von Suttner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

frågade, om han under sitt förestående, korta besök i Wien
fick äran göra fm grefvinnan sin uppvaktning.

Sylvia satt jämte sin man vid frukostbordet, när detta
bref anlände. Det unga paret bebodde första våningen i ett
palats vid Ringstrasse. På Delnitzkys önskan hade man redan
i oktober flyttat in från landet till Wien. Han hade gripits
af ett särdeles stort intresse för operan. Två eller tre gånger
i veckan intog han sin abonnerade plats på andra parkett.

Det var mer än en, som observerade, att grefve
Del-nitzky städse syntes på operan just de dagar, då en viss, för
sin skönhet och begåfning mycket firad primadonna
uppträdde.

Antingen märkte Sylvia det icke — eller låtsades hon
ej märka det. Under den korta tidrymden af två och ett
halft år hade hennes kärlek till Delnitzky helt och hållet
slocknat. Redan under bröllopsresan hade denna kärlek
betydligt svalnat. Den unge maken gjorde sin rätt som äkta man
gällande på ett sätt, hvilket saknade hvarje spår af
finkänslighet och poesi. Han var lidelsefullt förälskad i hennes skönhet,
men denna lidelse yttrade sig i en till brutalitet gränsande
häftighet. Den af blyg bäfvan och kysk stolthet dämpade
eld, hvilken brann i Sylvias unga sinne, kväfdes fullständigt
genom detta råa behandlingssätt. Någon sällhet hade han ej
förmått uppväcka hos henne — snarare då afsky; den
afvi-sande, i bästa fall öfverseende hållning, hon iakttog vid
utbrotten af hans erotiska våldshandlingar, gaf honom anledning
att förargadt utbrista: »Åh, en så tillgjord, kall, känslolös

varelse 1»

Då den rent fysiska känslan ej längre kunde utöfva någon
trollkraft på Sylvia, försvann också snart all psykisk kärlek; vid
närmare eftertanke insåg Sylvia till fullo bristerna i sin makes
karaktär; det, som förr endast stundtals enerverat henne, blef

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:05:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbmarthas/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free